Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Så blir du bästa vän med dig själv

5 sätt att skapa självmedkänsla

Är du lite väl hård mot dig själv ibland? Då är det hög tid att börja tänka om och bli lite snällare. Studier visar att personer som hackar på sig själva tenderar att i högre grad drabbas av psykisk ohälsa. Journalisten och författaren Agneta Lagercrantz ger dig fem värdefulla tips som kommer göra det enklare för dig att bli vänligare mot dig själv.

Publicerad 2016-10-25 | Senast ändrad 2017-02-23 | Erika Sjöö

Vi lever i ett samhälle där många av oss ställer höga krav på oss själva. Blir vi kritiserade för något klandrar vi oss för det och tänker att vi är en dålig människa. Klantar vi oss är det lätt att tänka tankar som ”Hur kunde jag vara så där pinsam?” eller ”Varför lär jag mig aldrig?” i stället för att stötta oss själva och inse att det är mänskligt.

Ökad självmedkänsla ger mindre stress

Det är sedan tidigare känt att det finns kopplingar mellan psykisk ohälsa och en lägre grad av självacceptans. De senaste tio-tolv åren har det gjorts ett flertal studier på självhjälpsmetoden mindful self-compassion och compassionfokuserad terapi som går ut på att öka självmedkänslan samt vara mer vänlig och stöttande mot sig själv.

Resultaten av studierna visar att personer som fått ökad självmedkänsla har blivit mindre stressade, fått mindre symtom på depression och en ökad livskvalitet. Andra studier visar att självacceptans kan vara den enskilda faktor som spelar störst roll för att vi ska må bra, enligt en artikel i tidningen Modern psykologi.

Var vänlig mot dig själv

En som länge intresserat sig för självmedkänsla är journalisten Agneta Lagercrantz som skrivit böcker i ämnet. När hon var i femtioårsåldern började hon fundera över vilken attityd hon hade gentemot sig själv samtidigt som hon lade märke till att många andra inte verkade tycka om sig själva. Hon funderade över varför det var så.

– Självmedkänsla handlar om att man har ett medvetet förhållningssätt till sig själv. Det finns övningar att ta till när man känner att man är på väg att börja hacka på sig själv och anklaga sig själva för att man är en dålig människa. Det handlar om att stötta sig själv när man känner att man är på väg mot minus, ner i det där svarta hålet, att kunna möta svåra känslor och ha ett stöttande förhållningssätt mot sig själv. Det handlar om att vara lika vänlig mot sig själv som man är mot andra, säger Agneta Lagercrantz.

Är vi för hårda mot oss själva?

– Det är en allmän bild jag har bland yngre människor, ja. Många unga har orimligt höga krav på sig själva. Att göra ett litet misstag kan kännas fruktansvärt och det känns som om hela världen rasar. Jag tror att många som lever i den här samhällsandan inte reflekterar över hur de är mot sig själva utan att veta hur de ska reglera stress. Man har en bild av att det är så här det ska vara.

Gör så här när du känner att du börjar hacka på dig själv:

  1. Lugna kroppen. Stryk dig själv över armen, överarmen eller kinden eller lägg en hand på bröstet. När du gör det utsöndras närhetshormonet oxytocin som ger oss en känsla av välbefinnande, gör oss mer vänliga och har en lugnande effekt. Prova dig fram.
  2. Lyft blicken lite grann. Ingen är perfekt och ingen behöver vara det. Inse att du inte är ensam om att göra fel ibland och känna dig misslyckad.
  3. Erkänn att det är jobbigt. En väldigt bra grej är att erkänna att känslorna är jobbiga. Andas. Snart kommer känslan av misslyckande avta. Undvik att analysera och utvärdera dina känslor.
  4. Säg något vänligt till dig själv. Genom att säga något vänligt till sig själv lugnas den stress du själv drar igång och som gör att du blir elak mot dig själv. Säg till exempel: ”Jag stöttar dig just nu” Jag är hos dig nu”. ”Det är okej, det är ingen fara”. ”Du är inte dålig”. Använd tröstande, lugnande och snälla fraser.
  5. Ta ett djupt andetag. Ett av de bästa sätten är att ta ett djupt andetag för att på så vis sätta stopp för den snabba process av dålighetskänslor som uppstår när vi har negativa tankar gentemot oss själva. Prova också att använda ett stoppord som till exempel ”Självmedkänsla” eller bara ”Stopp!” Det hjälper dig att se dina kritiska tankar lite mer utifrån.

Agneta Lagercrantz är i dagarna aktuell med sin nya bok ”70 skäl till självmedkänsla”. Hon har också tidigare skrivit boken ”Självmedkänsla. Hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra”.

Fakta självmedkänsla

När negativa känslor håller på att ta över kan vi använda oss av självmedkänsla för att stötta oss själva. Jobbiga känslor bör bemötas med vänlighet och inte enbart hanteras med mindfulness. Det är viktigt att vara uppmärksam på vilka tankar och känslor vi umgås med. Allt vi gör styrs av våra nedärvda motivationssystem. Hotsystemet, till exempel, aktiveras när vi får kritik och trygghetssystemet går igång när vi får stöd och medkänsla.

Den brittiske psykologiprofessorn Paul Gilbert har kunnat visa att motivationssystemen aktiveras också genom vår egen attityd mot oss själva. När vi är självkritiska sätts hotsystemet igång och när vi känner självmedkänsla triggas trygghetssystemet igång.

Källa: Modern psykologi/Agneta Lagercrantz