Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Tvångssyndrom/OCD kan yttra sig både i form av tvångstankar och tvångshandlingar Bild: Mostphotos

Psykologen: Så blir du fri från dina tvångstankar

Två procent av befolkningen har någon form av OCD

Stängde jag verkligen av spisen? Jag måste kolla. Drog jag ur kontakten ur strykjärnet? Tänk om jag råkar orsaka en brand. Alla har vi någon gång drabbats av tankar där vi oroar oss för att något ska hända om vi inte gör på ett visst sätt. Ibland blir tvångstankarna och tvångshandlingarna så svåra att de ger oss ångest och begränsar vårt liv. Då är det dags att göra något åt problemet.

Publicerad 2017-05-17 | Erika Sjöö

Tvångssyndrom, eller OCD som det också kallas, innebär att en person måste tänka på ett visst sätt eller göra på ett visst sätt för att förhindra att någonting ska ske. Om personen inte tänker eller gör på ett visst sätt drabbas personen av ångest.

– Tvångstankar kan förekomma som påträngande bilder som kan ge upphov till starkt obehag och ångest. Det kan till exempel handla om att jag bär på en rädsla för att det ska bli översvämning i min lägenhet. Då är rädslan för att det ska bli översvämning själva tvångstanken och kontrollerandet av att kranen är ordentligt åtdragen själva tvångshandlingen. Tvångshandlingen utförs för att dämpa ångest eller att förhindra det man inte vill ska hända, säger Mia Asplund, psykolog vid Ångestenheten Psykiatri Nordväst i Stockholm.

– Till slut kan det gå så långt att en person stannar hemma från sitt arbete för att rädslan för att det ska bli översvämning blir så stark, fortsätter Mia Asplund.

Alla tvångshandlingar är dock inte synliga.

– Saker man gör i huvudet kan också vara en tvångshandling. Det kan till exempel handla om att man känner att man måste rabbla en ramsa eller byta ut dåliga ord mot goda för annars kommer någonting hemskt att hända ens familj, säger Mia Asplund.

Börjar ofta i puberteten

Studier visar att 80 procent av befolkningen kan känna igen sig i att ha påträngande tankar som på många sätt liknar tvångstankar utan att det för den sakens skull behöver röra sig om tvångssyndrom. Uppskattningsvis har två procent av den svenska befolkningen någon form av OCD – obsessive-compulsive disorder. Diagnosen är i stort sett lika vanlig hos män och kvinnor och de flesta utvecklar sina problem under barndomen eller puberteten.

– Överlag kan man se att psykiska problem ofta debuterar i puberteten. Det är mycket som händer då. Man får nya erfarenheter och kan känna sig lite extra stressad, säger Mia Asplund.

Det är svårt att säga exakt varför en person drabbas av tvångssyndrom.

– Troligtvis rör det sig om en kombination mellan inlärning och ärftlighet. Det vi kan se är att tvång ofta utvecklas eller förvärras i extra stressade livssituationer. Det kan handla om att man byter jobb, flyttar, blir gravid eller har det stressigt på jobbet. Det behöver inte alltid röra sig om negativ stress, säger Mia Asplund.

Sök hjälp när vardagen påverkas

När en person med tvångssyndrom upplever att problemet blir så stort att det ger upphov till lidande och att det begränsar möjligheten att leva det liv man vill kunna leva kan det vara läge att söka hjälp. Det enklaste sättet är att börja hos vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller den psykiatriska öppenvårdsmottagningen som vid behov kan remittera vidare till rätt vårdinstans.

– Det finns olika grader av tvångssyndrom, allt från lindriga till mer extrema. För att uppfylla diagnosen OCD ska tvångstankarna och handlingarna ge upphov till lidande och/eller vara ett hinder som påverkar jobb, skola, det sociala livet eller rutiner. Man brukar tala om att tvånget sammanlagt upptar en timme per dag men det är inte hugget i sten, förklarar Mia Asplund.

KBT-behandling vid OCD

Socialstyrelsen rekommenderar att alla som fått diagnosen tvångssyndrom/OCD i första hand ska erbjudas KBT-behandling.

– KBT lär dig att jobba med att låta tvångstanken vara utan att ta till någon tvångshandling. På så vis du får ny information om vad som händer när du avstår tvångshandlingen. Genom att låta bli att vrida åt kranen flera gånger ges du en möjlighet att upptäcka både att du kan stå ut med mer ångest än du tror och att det du fruktar troligtvis inte inträffar. När du ändrar ditt beteende bryter du den onda cirkeln som tvånget skapat.

– Tvångstankarna kan dyka upp även efter behandling men då har man lärt sig att inte agera på dem längre och fokus på dem brukar minska, säger Mia Asplund.

Den som inte vill genomgå KBT-behandling kan få antidepressiva läkemedel, vilket också visat sig vara en effektiv behandling mot tvångssyndrom.

Psykolog Mia Asplund. Foto: Mia Carlsson

Tips ur Mia Asplunds självhjälpsbok

KBT ger goda förutsättningar för att bli hjälpt med tvångssyndrom men för den som på egen hand vill försöka bli av med problemen finns det en hel del knep att ta till. Här följer några tips ur Mia Asplunds bok "Fri från tvång" som ges ut på Natur och Kultur.

  1. Gör en minianalys av dina tvångsproblem. Vilken är tvångstanken som tränger sig på och ger dig ångest och vilka är de tvångshandlingar du tar till för att dämpa ångesten? Det är viktigt att känna skillnad på dessa då det är tvångshandlingarna och inte tvångstankarna som du ska försöka ändra på.
  2. Lista de situationer där tvångsproblemen ställer till det för dig. Försök att rangordna dessa utifrån hur mycket ångest de skulle innebära om du inte tog till några tvångshandlingar i den givna situationen.
  3. Ta dig an situationerna stegvis. Börja med att utsätta dig för den minst ångestladdade situationen utan att ta till några tvångshandlingar. Stanna kvar i situationen tills du fått information om dels vad som händer med ångesten då du faktiskt stannar kvar i situationen, dels om det du fruktade  faktiskt skulle inträffa.
  4. Beröm och belöna dig själv för att du är modig och agerar emot dina tvångstankar och istället försöker leva utifrån vad som är viktigt för just dig.

Alla våra artiklar om psykisk ohälsa hittar du här

Mer om Tvångssyndrom/OCD

Tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder) innebär tvångstankar eller tvångshandlingar.
I diagnosmanualen DSM-5 kategoriseras OCD tillsammans med andra tvångsrelaterade störningar samt samlarsjuka, exkoriationssjuka (skin-picking), trichotillomani (hair-pulling) och dysmorfofobi (självupplevd fulhet).
Det är vanligt med flera olika typer av tvångstankar/tvångshandlingar hos en och samma person. Depressioner, ångesttillstånd och personlighetsavvikelser är vanligt förekommande hos de som har OCD.
De vanligaste tvångshandlingarna är att kontrollera spis, kranar och lås, tvätta sig upprepade gånger och att utföra mentala ritualer som att läsa en ramsa för att förhindra en händelse. Efter att en person utfört en tvångshandling känner sig personen ofta tillfälligt lättare tillmods.
Källa: Internetmedicin.se