Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

ångest Bild: Johnér

Så förebygger du panikångestattacker

– och så vet du om du haft någon

Allt fler drabbas av panikattacker. Men vad är det egentligen som händer i kroppen vid en attack och hur yttrar det sig? Och framför allt – vad kan du göra för att undvika det? Faktum är att med rätt behandling blir de allra flesta helt fria från sina attacker.

Publicerad 2016-04-07 | Senast ändrad 2018-05-22 | Vardagspuls

Panikångest. Allt vanligare eller bara mer diskuterat? Oavsett så är det ett faktum att var tredje svensk någon gång i livet får en panikattack och runt 200 000 svenskar lider av paniksyndrom med återkommande attacker. De flesta får sin första panikattack någon gång mellan 18 och 25 års ålder, men det kan självklart även ske senare i livet, oftast i samband med en livskris eller stor förändring. Panikångest har alltså inte något att göra med ett medfött ”tillstånd”, utan något som triggas igång under ett visst skede i livet.

Så vet du att du är högkänslig

Personer med paniksyndrom har ett extra känsligt autonomt nervsystem vilket gör att de lättare reagerar kroppsligt. Det berättar Per Carlbring, som är professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, för Expressens Hälsoliv.

Vanligare bland kvinnor

Ofta drabbas kvinnor i större utsträckning än män, varför är oklart men en teori har att göra med genetiska och hormonella faktorer och kvinnans könsroll i det moderna samhället. En attack brukar utlösas av en tanke om att man är rädd att förlora kontrollen eller vid en fysisk upplevelse som hög puls och hjärtklappning vilket ökar rädslan och gör att de fysiska besvären blir ännu värre. Vanliga tecken är att man svettas, darrar, skakar, känner andnöd, får yrsel, domningar, stickningar, frossa eller värmevågor och en konstig, obeskrivlig känsla av overklighet. En panikattack kan hålla på i alltifrån några minuter till uppemot en timme, och variera i styrka.

Åka kollektivt – ofta en utlösande faktor

Många med ångestsyndrom tycker också att det är jobbigt att vistas i trånga miljöer där det är mycket människor. Vanliga utlösande situationer är därför när man åker kollektivt, står i en kö, åker hiss eller är på andra instängda platser.

Men vad är det egentligen som händer vid en panikångestattack? Per Carlbring förklarar att kroppen utsätts för en maximal stressreaktion – en så kallad kamp- och flyktreaktion som från början var tänkt att skydda oss från fara. Man reagerar lika starkt vid en panikattack som om man stod inför ett verkligt hot – som en björn som attackerar eller ett tåg som kommer körandes emot en. Därför börjar man ofta skaka och spänna sig, för kroppen förbereder sig för att fly ifrån faran.

De flesta blir hjälpta av behandling

Paniksyndrom behandlas ofta med kognitiv beteendeterapi, KBT, och ibland även med antidepressiv medicin. De allra flesta som behandlas, så många som uppemot 95 procent, får färre attacker eller blir av med dem helt, enligt Per Carlbring. Men han betonar att det inte är något quick-fix.
– Det krävs att du är motiverad, att du lägger tid på att läsa och göra övningarna, som innebär ett visst obehag eftersom du måste utsätta dig för det som du är rädd för.
När du inte längre är rädd för din panikångest får du inga attacker, säger han till Hälsoliv.

Han berättar att det är vanligt att man börjar undvika sådana situationer som man vet kan utlösa attacker. Men det här är helt fel taktik.
– Risken är att man börjar isolera sig. För att bli frisk måste man utsätta sig för det som utlöser paniken.

Undvik alkohol, nikotin och koffein

Panikattacken kan bli lättare att hantera om man förstår att reaktionen i sig inte är farlig och genom att förstå vad det är som händer i kroppen. Och det finns knep du kan ta till själv för att motverka attacker.

Sajten panikattack.se tipsar om att det är viktigt med regelbunden och tillräcklig sömn, att motionera regelbundet – och gärna en kvällspromenad varje dag – och att minska på mängden stimulerande ämnen såsom koffein, alkohol och nikotin.


5 knep för att motverka panikångest

  1. Först och främst – lär dig vad en panikattack är
    En attack är en stark fysisk stressreaktion som inte är farlig.
  2. Lär dig hur dina tankar fungerar
    Många upplever att paniken slår till "som en blixt från klar himmel". I själva verket börjar det alltid med en situation som man upplever som stressande och hotfull vilket beror på negativa tankar som man ofta inte själv är medveten om. Efter en attack – skriv ned vad det var som hände och hur du kände/tänkte innan. Försök också att se på dina negativa tankar med distans och försök byta ut dem mot positiva tankar för att bryta den onda cirkeln.
  3. Andas djupt med magen
    Ta några djupa andetag brukar man ju säga. Och ofta är det så att man hyperventilerar vid en attack. Men genom att lära sig magandning kan man många gånger förhindra att attacken utlöses. Försök att andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn att den rör sig när du andas. Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna hårt mot marken.
  4. Framkalla värsta tänkbara scenariot
    Försök att framkalla symtom när du är i en trygg miljö – kanske hemma tillsammans med någon nära. Vad är det som utlöser attacken? Och vad är det som är värst vid en attack? Genom att utsätta sig för attacken kan man också vänja sig vid känslan och inse att det inte är något farligt. Bara den tanken kan lugna en attack. Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen. Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är.
  5. Träna i verkliga situationer
    Om det är att åka kollektivt som du tycker är jobbigast – ta bussen till jobbet. Börja med en liten sträcka – gärna tillsammans med någon som kan finnas med som stöd. Efter ett tag kan du träna lite längre sträckor och på egen hand. Och träna ofta – gärna en timme varje dag.

Här hittar du alla våra artiklar om ångest                                                                              

Källor: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, Hälsoliv, Vårdguiden, Panikattack.se, Umo, Kunskapsguiden

Hjälp

  • Du kan vända dig till vårdcentralen, skolhälsovården eller ungdomsmottagningen.
  • Du kan ringa ”Svenska ångestsyndromsällskapet”, som har telefontid klockan 13-15 varje vardag och svarar på dina frågor – 031-13 70 91.
  • Du kan ringa stödtelefon för äldre personer som mår psykiskt dåligt. Telefon: 020-22 22 33. De har öppet vardagar kl 10-15.

Mer om panikångest kan du läsa på 1177 Vårdguiden och Umo