Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Social ångest, eller social fobi, som det också heter innebär att en person känner rädsla inför sociala situationer Bild: Mostphotos

Social ångest – när rädslan för att göra bort sig tar över

Psykologen: ”Den drabbade feltolkar sin omgivning”

Social ångest, eller social fobi, förekommer bland både unga och vuxna. Hos vissa är den lindrig, hos andra så svår att den tar över tillvaron helt och hållet. Men det finns saker du kan göra för att minska besvären.

Publicerad 2017-10-12 | Erika Sjöö

Ångest kommer i många olika former. Det kan handla om tvångssyndrom, hälsoångest, panikångest, eller generaliserat ångestsyndrom. Det kan också röra sig om social ångest som medför att den drabbade undviker en eller flera specifika sociala situationer.

Vid alla typer av ångest aktiveras vårt ”flyktsystem” som signalerar till oss att vi är i fara och måste överleva. Hjärtat pumpar fortare, stresshormoner utsöndras och vi börjar hyperventilera, det vill säga, vi andas för mycket och för snabbt.

Ångesten tar över

Vid social ångest, eller som det tidigare hette social fobi, är ångesten associerad till sociala situationer. Det kan exempelvis handla om att den drabbade undviker att gå till affären för att handla, äta bland folk eller gå på fest.

– I grund och botten handlar det om att man är rädd för att göra bort sig, att bli granskad eller tappa kontrollen inför andra. Hos människor generellt tolkar hjärnan hela tiden sin omgivning, bland annat för att förstå och undvika faror. Dessa tolkningar kan ibland vara felaktiga och vissa blir till tankefällor. Personer med social ångest kan oftare än andra drabbas av en specifik tankefälla som kallas för tankeläsning. De feltolkar situationen och antar att andra tänker negativa saker om dem, säger psykologen David Waskuri som har erfarenhet av att arbeta med människor som lider av social ångest.

Ångesten styr och den drabbade undviker att göra saker som de upplever som jobbiga.

– Den kortsiktiga vinsten blir att du slipper ångesten för stunden när du undviker att gå på den där festen eller middagen. Nackdelen är att ångesten lyckas övertyga dig om att den sociala situationen faktiskt är farlig. Det blir en felaktig association och problemet blir bara ännu större, säger David Waskuri.

Symptom på social ångest

Den sociala ångesten kan yttra sig på flera olika sätt. Du kan få hjärtklappning, tappa orden, andas snabbare, uppleva att hjärnan känns blockerad, bli röd i ansiktet, börja skaka, bli torr i munnen, känna dig varm eller kallsvettig. Du kan också få en klump i magen, domningskänslor i fingrarna eller en känsla av att du håller på att svimma.

Både unga och vuxna kan drabbas av social ångest. Allt verkar tyda på att det handlar om både arv och miljö när det kommer till förutsättningar att utveckla social ångest.

– Vissa är mer sårbara från början och har därmed lättare att få social ångest. Det handlar om genetik i kombination med erfarenheter. Om du var den där som alla skrattade åt när du räckte upp handen i klassrummet och samtidigt har anlag för social ångest är risken större att du drabbas, säger David Waskuri.

Social ångest syns inte alltid

Att en person är drabbad av social ångest är inget som nödvändigtvis syns.

– Det finns de som är bra på att dölja sin sociala ångest. Man kanske tar en lugnande tablett innan man ska gå på den där middagen eller sitter och håller på med mobilen istället för att prata med människor. Inom psykologin talar man om säkerhetsbeteenden. Även personer som anses vara extroverta kan lida av social ångest. Man kan ha mycket ångest inom sig utan att den ger kroppssymptom, säger David Waskuri.

Ett säkerhetsbeteende kan också innebära ett en person inte säger sin åsikt för att den är rädd för att någon ska tycka illa om åsikten. Det kan också vara att man undviker ögonkontakt.

KBT kan lindra problemen

Som ett behandlingsalternativ till social ångest erbjuds KBT, kognitiv beteendeterapi.

– Då exponeras personen för den sociala situationen gradvis. Det kan handla om att personen får i uppgift att handla i affären och växla några enstaka ord med kassören, träna på att säga sin åsikt eller faktiskt våga göra bort sig, säger David Waskuri.

– Man kan börja med det som känns enklast eller det som känns svårast. Börjar man med det svåra finns det en risk att du avbryter och då uppstår ingen habituering, det vill säga erfarenheten av att ångesten efter ett tag klingar av och man kan dra slutsatsen att ”det där var ju inte så farligt”. Det faktum att inget farligt hände är det som sätter sig i minnet.

I sitt arbete som psykolog träffar David Waskuri människor som blivit hjälpta av KBT-behandling.

– Den sociala situationen blir mindre laddad vartefter, men helt ångestfri blir man aldrig, säger David Waskuri.

Personer som inte får någon hjälp med sin sociala ångest riskerar att utveckla en sekundär depression. Det som först började med en social fobi kan senare leda till en depression.

<>Psykolog David Waskuri. Foto: Per Bergbom

5 tips till dig med social ångest

  1. Prata om dina känslor. Fundera över dina säkerhetsbeteenden, det vill säga vilka situationer du undviker och hur du gör det. Kanske avstår du från att umgås i vissa sociala sammanhang? För att ändra ett beteende kan du behöva stöd. En bra början är att prata om dina känslor med någon du känner förtroende för.
  2. Exponera dig lite i taget. Vid mildare sociala besvär kan du prova att göra upp en lista med situationer som frambringar obehag och sedan träna på att exponera dig för dessa utan säkerhetsbeteenden. Börja med de sociala situationer som känns enklast och var kvar tills den jobbiga känslan åtminstone har sjunkit till hälften. Är problemen större bör du söka professionell hjälp.
  3. Motionera. Regelbunden motion kan bidra till att minska stressnivåerna i kroppen. Se till att få tillräckligt med sömn och öva på avslappning eller medveten närvaro, mindfulness, där du fokuserar på det som händer i stunden. Det gör du med en accepterande och nyfiken inställning, det vill säga utan att döma eller värdera det du upplever i nuet.
  4. Prova KBT. Det finns självhjälpsböcker med KBT-övningar som syftar till att hjälpa dig att bli mindre besvärad av sociala situationer.
  5. Sök hjälp. Om du upplever att din sociala ångest hindrar dig från att leva ett normalt liv kan du börja med att söka hjälp på en vårdcentral där du kan få remiss till en psykolog. Skriv gärna ner innan vad du vill säga till läkaren om du har svårt att uttrycka dina känslor och upplevelser.