Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Lyckoskutt Bild: Johnér

”Vi kan alla påverka vårt välmående”

Under tonårstiden kände hon sig olycklig och vilsen – och önskar att hon hade vetat då vad hon vet idag.
Här skriver Tina Löfström om varför hon tycker att alla har rätt till kunskapen om hur man själv kan påverka sitt välmående.

Publicerad 2016-11-18 | Tina Löfström

Jag växte upp i tron om att lyckan är något som bara kommer och går – att lyckan bara finns där och att vi som människor antingen har tur att vara lyckliga eller otur att vara olyckliga. Jag ansåg mig haft tur, från barnsben har jag haft ett optimistiskt sinnelag och sett på livet med positiva framtidsutsikter.

Men sedan kom en dag då allt inte var så enkelt längre. Jag minns så väl att jag i tonåren plötsligt inte kände mig lika glad och uppåt som tidigare, vilket upptrappades efter den stora sorgen när min första stora kärlek gjorde slut med mig.

Vad är egentligen lycka?

Där och då började jag fundera över vad lycka egentligen är och hur man uppnår den. Jag kände mig bakbunden i min egen brist på kunskap i ämnet och frågeställningen ”Hur blir man lycklig?” gick på rundgång i mina tankar.

Därför fungerar din tonåring så här
 
Åren gick och en dag så stod jag i lektionssalen tillsammans med ett 40-tal andra studenter på Högskolan i Skövde. Det var första dagen på min 3-åriga utbildning, Psykologisk Coach och jag var lyrisk över att äntligen vara där. Jag hade av en slump hittat utbildningen i en annons på nätet och när jag läste innehållet – positiv psykologi, kognitiv neurovetenskap, motivation och coaching – så visste jag direkt att jag hittat rätt. Några veckor tidigare hade jag skrivit en lista på drömjobb och drömämnen att studera, som visade sig matcha programbeskrivningen exakt.

Prestera eller lära? Här är viktigaste strategin för att lyckas
 
Nu är det många år sedan jag stod där i lektionssalen för första gången – åren har gått fort och idag har jag förmånen att få jobba med det jag brinner för. Mitt mission i livet är att sprida lycko- och hjärnforskningen. Jag anser att ALLA har rätt till kunskapen om hur vi själva kan påverka vårt välmående.

När vi mår bra, gör vi bra

Jag själv hade velat lära mig detta redan i grundskolan. Det hade hjälpt mig och mina lika vilsna kompisar i tonåren. Jag hade också velat att mina tidigare arbetsgivare hade haft kunskapen.

Hälsoappen kan göra dig sjuk
 
Jag vill att mina framtida barn ska få dessa möjligheter från start. Jag vill att det ska vara lika självklart i skolundervisningen som matte och svenska. Jag vill att den eskalerande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar, stoppas i tid. Jag vill att alla arbetsgivare i hela Sverige ska bygga sina verksamheter utifrån devisen ”När vi mår bra, gör vi bra” och förstår vikten av att forma arbetsplatsen utifrån styrkor, glädje, drivkraft och välmående, vilket i sig skapar lönsamhet, både socialt och ekonomiskt. Jag vill att regeringen ska ta sina innevånares psykiska hälsa på allvar och arbeta för ett lyckligare Sverige genom att se folkhälsa som mer än bara avsaknad av sjukdom/dåligt mående. Jag vill att det i Sverige mäts både BNP och BNL (bruttonationallycka) som ett ytterligare mått på hur vi har det.

Sprida kunskapen vidare

Idag vill jag därför tacka alla er som följer mig här på Vardagspuls. När ni läser och delar texterna om lyckoforskning hjälper ni till att sprida kunskapen vidare – till en granne, till en kompis, till en arbetskamrat och till alla andra som finns omkring er. Tillsammans gör vi stor skillnad – och Sverige till en lite lyckligare plats!