Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Antibiotika är den främsta orsaken till rubbad tarmflora Bild: Pixabay

Antibiotika främsta orsaken till en rubbad tarm

Läkare: Man bör vänta med att sätta in antibiotika

Användningen av antibiotika är inte bara ett problem med anledning av att allt fler bakterier blir resistenta. Den kan också slå ut viktiga bakterier som finns i din tarmflora och därmed ge upphov till svåra diarréer och magsmärtor.

Publicerad 2016-11-17 | Erika Sjöö

I människans tarm finns hundratals olika arter av både ”snälla” och ”onda” bakterier som är livsnödvändiga för oss. Bakterierna hjälper till att omvandla fibrer till nyttiga substanser och är viktiga för vårt immunförsvar.

Antibiotika, som används för att bekämpa bakteriella infektioner av olika slag, tar antingen helt bort vissa av dessa bakterier i tarmen eller minskar tillväxten av dem.

– En tarmflora i balans är viktig att för att till exempel ge en normal stimulans av kroppens immunförsvar, som till åtminstone 60 procent finns i mag-tarmkanalen. Typiska symtom på en rubbad tarmflora är diarré, ökad gasbildning, buksmärtor och oregelbunden tarmfunktion, säger Bengt Jeppsson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, till Vardagspuls.

Probiotika kan återställa en rubbad tarmflora

Om tarmfloran rubbas och det uppstår obalans mår vi inte bra. Faktum är att antibiotika är den främsta orsaken till att det uppstår obalans i tarmfloran. Personer som gått på en antibiotikakur kan få vänta ett halvår innan bakteriefloran i tarmen är helt återställd.

Det finns dock saker man kan göra själv för att återställa bakteriefloran. De nyttiga bakterier, probiotika som finns i yoghurt, fil, juice och fruktsoppor, kan hjälpa till att stimulera andra goda bakterier att försöka sig. Att äta mycket fibrer är också bra eftersom fibrerna fungerar som mat för bakterierna och bidrar till en mer varierad tarmflora.

Antibiotikakurer kan ge svåra diarréer

Har man riktigt otur kan man efter en antibiotikakur få stora besvär med diarré som orsakas av diarréframkallande bakterien Clostridium difficile. Bakterien, som är besläktad med andra farliga bakterier som orsakar exempelvis stelkramp, innehåller giftiga ämnen, så kallade toxiner som orsakar diarré, uppsvälldhet, tjocktarmsinflammation och ibland även svåra magsmärtor.

Mot detta svåra tillstånd ges vanligtvis just antibiotika som inte slår lika hårt mot de ofarliga tarmbakterierna men på senaste tiden har man börjat ge de drabbade ”goda” bakterier som kommer från en frisk persons avföring via lavemang och som ges direkt till tarmen. Studier pekar på att denna behandlingsform gett mycket goda resultat enligt Aktuellt om vetenskap och hälsa.

Antibiotikaresistens – ett växande problem

I dag är antibiotikaresistens ett växande folkhälsoproblem eftersom bakterier kan utveckla motståndskraft, resistens, mot olika läkemedel. Ju mer antibiotika vi använder desto mer resistenta blir bakterierna. I praktiken innebär det att bakteriella infektioner blir allt svårare att behandla vilket innebär att man måste hitta nya alternativa behandlingsalternativ om antibiotikaanvändningen inte begränsas. I vissa länder finns det bakterier som är resistenta mot nästan all antibiotika. I Sverige är antibiotikaresistensen ett växande bekymmer.

Bengt Jeppsson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, anser att vi använder för mycket antibiotika i onödan i Sverige.

– Ja, det måsta man säga även om förhållanden är mycket bättre i Sverige än i många andra länder. Man bör kanske i många situationer vänta med att sätta in antibiotika, för att se om kroppens eget immunförsvar kan hantera en infektion. Man bör också undvika att ge antibiotika till djur för tillväxtsimulering eftersom det ökar risken för antibiotikaresistens.

Källa: Aktuellt om vetenskap och hälsa, Folkhälsomyndigheten

Europeiska antibiotikadagen

Europeiska antibiotikadagen den 17 november är ett EU-initiativ som drivs av den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Syftet med dagen är att uppmärksamma att antibiotika inte bör ges i onödan eftersom risken för resistens är mycket stor.