Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

När köttet äts av människor ska det inte finnas någon antibiotika kvar i det Bild: Mostphotos

Är det farligt att äta kött från djur som behandlats med antibiotika?

”Våga vara en besvärlig konsument”

Både djur och människor får antibiotika för att bli av med bakteriesjukdomar. Men hur ligger det till med köttet vi äter? Får vi i oss antibiotika genom vår köttkonsumtion? Helle Ericsson Unnerstad, veterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, reder ut alla frågetecken.

Publicerad 2017-04-05 | Vardagspuls

Många tror att de ska få i sig antibiotika när de äter kött. Stämmer det att man får i sig antibiotika?

– En vanlig missuppfattning är att det finns antibiotika i det kött vi köper och att det alltså är risk att vi får i oss antibiotika när vi äter kött. Så är det inte. Djur som fått antibiotika får inte slaktas och bli livsmedel inom en karensperiod. Antibiotikan måste ha försvunnit ur kroppen innan djuret får slaktas och bli livsmedel. Detta styrs av ett regelverk som är lika för hela EU. Det tas prover för att kontrollera restsubstanser i kött. Risken för att det ska finnas antibiotika i det kött vi äter är mycket liten. I Sverige ger vi djuren betydligt mindre antibiotika än i många andra länder.

Vilka är de absolut största riskerna med att använda antibiotika?

– Antibiotikaproblematiken handlar om att ju mer antibiotika som används till människor och djur desto mer gynnas de resistenta bakterierna. Om resistenta bakterier orsakar en infektion hos oss människor eller hos djur blir infektionen svår att behandla. Bakterier kan smitta mellan djur och människor via direkt eller indirekt kontakt eller genom att köttet kontamineras med bakterier vid slakten. Bakterier kan också smitta från människor till djur. Allt hänger ihop.

Varför ger man antibiotika till djur?

– Det finns två grundläggande skäl till det. Det ena är för att djuren är sjuka och måste bli behandlade. Den andra anledningen är att man vill förebygga sjukdom, i många fall en tveksam metod tycker jag. Utanför länder i EU är det tillåtet att behandla djur med antibiotika för att de ska växa fortare, något som är förbjudet inom EU sedan 2006. Det bästa vore förstås om man föder upp djur på ett sätt så att de inte blir sjuka. Ju fler djur som mår bra under sin livstid desto mindre användning av antibiotika.

Hur kan jag som konsument säkerställa att jag köper ett bra kött?

– På förpackningen i affären ska det framgå var köttet kommer ifrån. Vilken typ av uppfödning har djuret haft? Ju mer frågor du som konsument ställer till handlaren desto större press sätter du på kedjorna som köper in köttet. Våga vara lite besvärlig.

Tyckte du om den här artikeln? Då tycker vi att du ska prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Gör det här

Kött och antibiotika

  • I de flesta länder ges cirka 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra cirka 10 procent.
  • De senaste åren har kraven kring antibiotikaanvändning hos djur skärpts. Inom EU finns det bland annat krav på att en veterinär ska skriva ut recept för att djuren ska få antibiotika.
  • Norge, Island, Sverige och Australien är exempel på länder som använder antibiotika i mindre grad jämfört med länder som exempelvis Italien, Spanien och Cypern.

Källa: Världsnaturfonden