Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

vardagspuls skrackfilm forskning nyttigt Bild: Pexels

Därför är det nyttigt att se på skräckfilm

Forskare: Din dragning till skräck är biologisk

Tycker du att det är slöseri med både tid och nerver att se på skräckfilm? Då kanske det är dags att tänka om. Forskning visar nämligen att det kan vara nyttigt att skrämma upp sig själv ibland – eftersom det tränar oss för verkligt farliga situationer.

Publicerad 2016-08-18 | Senast ändrad 2017-10-31 | Vardagspuls

Vissa tycker att det är fånigt. Andra tycker att det är obehagligt och kan inte begripa varför man utsätter sig för det. Ytterligare en grupp älskar att låta sig skrämmas. Vi pratar förstås om skräck, en genre som delat publiken i olika läger lika länge som den funnits.

Så varför söker vi frivilligt upp saker som skrämmer oss, även om det bara är på låtsas? Har det någon funktion – och kan det till och med vara hälsosamt?

Mattias Fyhr är skräckforskare vid Jönköpings universitet och har bland annat skrivit en doktorsavhandling om gotisk skräcklitteratur. Han är dessutom skräckfantast. På sin lediga tid läser eller ser han på skräck i stort sett varje dag. Han tror att det kan vara nyttigt att se på skräckfilm och läsa skrämmande böcker, både för att det är personligt utvecklande och för att det är bra träning.

– Du blir rädd på riktigt, men samtidigt vet du att du kan stänga av filmen eller lägga ifrån dig boken. Det är som att klättra upp för en bergvägg med en säkerhetsanordning, en upplevd risk. Jag tror att det är nyttigt därför att det aktiverar hjärnan och tränar nedärvda biologiska sidor av oss som vi vanligtvis inte aktiverar i vardagen, säger Mattias Fyhr.

Träning inför verklig fara

Och han har stöd i forskningen. Medan du kan skilja en upplevd fara från en verklig kan din kropp inte göra det på en instinktiv nivå. På så sätt blir skräckupplevelsen en nyttig träning inför en skrämmande upplevelse i verkligheten.

Barn som har svårare än vuxna att skilja fantasi från verklighet ska förstås inte se på skräckfilm av den anledningen. Men de ska inte heller helt skyddas från skrämmande fiktion, enligt Mattias Fyhr.

– Jag tror att det kan vara bra för barn att lyssna på sagor som kan vara lite läskiga. Om man inte tittar på de skrämmande sidorna av livet riskerar de att växa sig större och förbli obearbetade. Även där finns en nyttoaspekt, säger han.

Under 80-talets videovåldsdebatt beskylldes skräckfilmen för att vara skadlig för både psyket och moralen. De senaste åren har det forskats en del på skräckfilmers påverkan på kroppen och psyket. Och forskningen visar på att det kan vara bra att låta sig skrämmas under säkra omständigheter.

Inbyggd skyddsmekanism

Den danska forskaren Mathias Clasen vid Aarhus universitet menar att förklaringen till att vi vill se läskiga filmer finns i vår DNA. ”Våra förfäder var hela tiden på sin vakt för attacker från rovdjur. De var tvungna att träna på att hantera kritiska situationer, och deras vilja att göra det sparades i deras gener – och finns med oss än i dag” skriver han. Så trots att risken för att du ska stöta på ett lejon, eller ens en björn, på väg till Ica är i stort sett obefintlig är din vilja att träna dig inför det mötet fortfarande intakt.

Enligt neurovetenskapen har rädslan utvecklats som en skyddsmekanism. När vi ser till exempel ett uppspärrat gap med huggtänder eller blod som rinner på film så reagerar hjärnan med att se till att kroppen pumpar ut adrenalin, vilket gör dig piggare och mer på din på vakt mot "faran". Hjärtat slår snabbare, upp till 15 extra slag i minuten, och kroppens smärtlindring ökar kraftigt – allt detta är delar av vår inbyggda överlevnadsinstinkt.

På samma sätt fungerar vår känsla av äckel inför förruttnelse och okända sjukdomar, vanliga ingredienser inom skräckgenren, som ett nedärvt skydd mot förgiftning och sjukdomar.

Efteråt, när "faran" är över, får vi en stark känsla av lättnad som beror på att endorfiner utsöndras i kroppen som ett slags belöning. Också det kan bidra till människors sug efter att skrämma upp sig själva med skräckfilmer.

Vår rädsla för vampyrers vassa huggtänder och zombiers ruttnande kroppar finns med andra ord inbyggd i vår DNA. Och utsätter du dig för den kan du faktiskt träna din hjärna och kropp inför en verkligt farlig situation.

Källor: Jönköpings universitet, Aarhus universitet, Science Nordic

Världens bästa skräckfilmer

Brukar du inte se på skräckfilm men vill ge det ett försök (nu när du vet att det kan vara nyttigt)? Eller känner du tvärtom att du redan har sett allt? Timeout.com har låtit en jury bestående av skräckexperter, bland dem Stephen King och Alice Cooper, rösta fram de 100 bästa skräckfilmer genom tiderna.

Vilken är din favorit?