Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Bara en av fyra som tror att de är matallergiker är det på riktigt. Bild: Johnér

Bara en av fyra "matallergiker" är det på riktigt

Majoriteten av de ungdomar som tror att de lider av någon form av matallergi gör i själva verket inte det visar en studie. I det långa loppet kan det skapa stora problem för de som verkligen är allergiska.

Publicerad 2016-11-03 | Senast ändrad 2018-02-28 | Alexandra Lönnroth

Karolinska Institutet i Solna har sedan mitten av 90-talet genomfört Bamse, en studie om barnallergier. När barnen som deltog i studien var 16 år gamla trodde 28 procent av deras föräldrar att de led av någon form av allergi. Studien visar att den rätta andelen istället är 7 procent.

När samma barn var fyra år gamla uppgav 12 procent av barnens föräldrar att deras barn var allergiska. Enligt KI-professorn Magnus Wickman hänger den här ökningen ihop med misstänkt allergi mot mjölksockret laktos.

– Laktosintolerans är jätteovanligt, men tittar man på hyllorna i livsmedelsaffärerna kan man tro att halva svenska befolkningen är laktosintolerant, säger han till TT.

Han kallar även ökningen av upplevd allergi för en, ”underlig epidemi”.

– Det här är också något man ser internationellt. Min gissning är att det knappast kommer från konsumenterna utan handlar om att livsmedelsindustrin och detaljhandeln vill tjäna mer pengar på den här typen av produkter.

Konsekvenserna av att många tror sig lida av matallergier får tråkiga följder för de som verkligen lider av allergier menar Wickman.

– De tas inte på lika stort allvar, säger han.

Källor: TV4 nyheterna, Metro, Karolinska Institutet (KI)

Bamse-studien

Bamse står för: barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi.

Det är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Projektet startade år 1994 och 4000 barn i åldrarna två till tre månader deltog.

Nyblivna föräldrar bosatta i fyra områden i Storstockholm: Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien.

Källa: Karolinska Institutet (KI)