Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

benskörhet Bild: Johnér
 

Ortopeden pratar benskörhet i Vardagspuls studio.

Ortopeden: Benskörhet är framtidens stora aber

Allt fler män blir bensköra

Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att bli benskör. Och siffran ökar.
Trots det är vården i Sverige dålig på att förebygga och behandla.
Det här menar Marjut Sohlman Carlström som är överläkare i ortopedi.
– Vi är dåliga på att leta upp dem med anlag – man väntar tills de bryter benet istället, säger hon.

Publicerad 2015-10-21 | Vardagspuls

I takt med att allt fler väljer läsplattan och telefonen framför cykeln eller fotbollen blir också fler bensköra. Det menar Marjut Sohlman Carlström, som är överläkare i ortopedi och som har arbetat med benbrott och ledbesvär i 25 år, större delen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 
– Vi går mot en framtid där allas ben är mjuka. Våra ungdomar sitter stilla framför sin telefon istället för att vara ute och röra på sig. Benskörheten kommer bli framtidens stora aber, säger hon och poängterar att det är framför allt en ökning bland männen som man ser nu.
– Vi ortopeder reagerar på det nu. Att många patienter redan i 35 års-åldern har mjuka ben. Och det upptäcks ju först när de bryter ben, säger Marjut Sohlman Carlström och menar att det är just det som är det stora problemet.
– Vi är så dåliga i Sverige att leta upp dem som ligger i riskzonen så man väntar tills de bryter benen. 

Varannan kvinna är benskör

Benskörhet, eller osteoporos som det heter, är annars något som drabbar mest kvinnor. Varannan kvinna i Sverige riskerar att drabbas av benskörhet enligt Socialstyrelsen. Det beror på östrogenet.
– När östrogenet börjar vackla i kroppen så bygger du inte upp benet lika fort som det bryts ner. Det anlaget bär man via släkten. Men som sagt så drabbas även allt fler män av benbrott på grund av stillasittande i ung ålder. 

Inget som syns utanpå

Men att man riskerar att råka ut för benbrott är inget som syns utanpå.
– Man kan se jättestark och vältränad ut men ändå vara benskör, säger Marjut Sohlman Carlström och pekar återigen på att vården i Sverige är alldeles för dålig på att tänka förebyggande.
– Det går ju att mäta detta för att se om man ligger i riskzonen men det prioriteras inte inom vården. 

Största boven – näst efter östrogenet är att inte motionera tillräckligt eller äta rätt som ung.
– Det är i unga år som man bygger upp skelettet så därför är det viktigt att börja träna i tidigt tonår. Det spelar roll att man tränar även när man är äldre, men man löper ändå större risk för benskörhet om man inte rört på sig när man var ung.

Lågprioriterad kvinnosjukdom

Men trots att även allt fler män drabbas anser Marjut Sohlman Carlström att benskörhet är något av en kvinnosjukdom.
– Alla kvinnor har rätt att veta om man är benskör eller inte och man kan ju mäta det. Men det finns inget system för sånt i Sverige. Man borde kolla redan efter 40 om man vet att man har det i släkten, säger hon och anser att det borde vara regelbundna kontroller, så som mammografikontroller.

Men hon får ofta höra från patienter att deras läkare nekar de mätningar.

D-vitamin hjälper inte

Läkarna vet inte varför fler på norra halvan av jordklotet drabbas av benskörhet.
– Även om det forskats jättemycket på det här så vet man inte. Men det beror troligtvis inte på D-vitamin-brist. Om man har anlag för benskörhet och bara äter D-vitamin så skulle det inte ge någon effekt. Det finns inga studier som tyder på det, säger Marjut Sohlman Carlström.
– Trots att vi här i norr bor i det mörka bältet på jordklotet där också många drabbas av benskörhet är vi i Sverige bland de sämsta att hitta osteoporos.

Så kosttillskott hjälper inte?

– Jag skulle säga att magnesium är bra att ta som kosttillskott för det är svårt att få i sig tillräckligt genom mat. Men kalcium får man från nästan all mat, till och med makaroner är kalciumberikade nu för tiden. Och varken kalcium eller D-vitamin hjälper om det inte kombineras med magnesium.

Hjälper det om kvinnor tar tillskott av östrogen?

– Man har sett att kvinnor som äter östrogen ändå drabbas av benskörhet. Det syntetiska hjälper inte på samma sätt.  

Är benskörhet genetiskt?

– Man har inte hittat någon specifik gen men man bär på anlaget. Så om många kvinnor i släkten brutit ben så är man i riskzonen.

Hur märker man om man är benskör?

– Man märker det inte alls. Man får inga symtom förrän man bryter benet. Enda sättet är att mäta benmineralhalten. Det kan man göra på vissa röntgenlaboratorium i storstäder och på flera av landets största sjukhus. Det kostar mellan 800 och 1250 kronor och tar 30 minuter att göra.

 

Här finns hjälp och stöd:
www.osteoporos.org

Så vet du om du är i riskgruppen:
Osteoporos.se

Checkmybones.se

 

Källa: Socialstyrelsen, Vårdguiden, överläkare Marjut Sohlman Carlström, verksam vid Ortho Human.

Ortopeden listar: 3 vanligaste olyckorna

1. Handledsbrott

2. Höftledsbrott

3: Ryggbrott. Att ryggkotorna sjunker ihop.


6 tips på D-vitaminkällor

  • Ägg
  • Kantareller
  • Fet fisk
  • D-vitaminberikad havredryck
  • D-vitaminberikade mjölkprodukter
  • Margarin

    Glöm inte bort att även solen ger D-vitamin, så se till att vistas lite ute varje dag!

    Källa: Livsmedelsverket