Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

biggest loser Bild: TV4, Emmaeklund.com

Studie: Därför lyckas inte deltagarna hålla vikten

Forskare har följt Biggest loser-deltagare i 6 år

De rasar i vikt på bara några veckor. Men de allra flesta går upp ganska snart efter att kamerorna stängts av. Och nu visar en amerikansk studie varför deltagarna från tv-programmet Biggest loser inte lyckas hålla vikten efter programmet hur mycket de än försöker.
– Jag är förbluffad, säger forskaren Kevin Hall om resultatet.

Publicerad 2016-06-08 | Vardagspuls

Den här veckan är det final av den 6:e säsongen av svenska Biggest loser. Ett program där deltagarna tränar i snitt 8 timmar om dagen med hjälp av personliga tränare som peppar och pushar. Ett program som 33-åriga Emma Eklund är glad att hon var med i. Hon kom nämligen på andra plats i tredje säsongen, 2013. Då hade hon gått ner 56 kilo – och därmed mest av alla tjejer som någonsin deltagit i Sverige. Men efter ungefär 1,5 år började hon att gå upp i vikt igen, trots idogt kämpande.
– Jag kämpade som en idiot, det var 5 kilo upp och 5 kilo ner, säger hon till Vardagspuls.

I sin blogg berättar hon om kampen som hon hade varje dag mot maten, hungern och vikten. Till slut gick det inte att kämpa emot längre och Emma bestämde sig för att göra en magsäcksoperation. I maj i år gjorde hon en gastric bypass.
– Jag behövde verktyget att kunna styra mängden mat och hunger. Jag är vid gott mod att jag äntligen – med hjälpa av detta – kan landa i en vardag där jag kan få njuta av att leva och slippa känna stress inför mat och vågen, skriver hon på bloggen.

Hon säger till Vardagspuls att hon tycker att programidén är bra då det gjort att hon tagit tag i sina problem, men att det skulle behövas mer mental hjälp och uppföljning efter programmet.
– För vissa kanske det räcker med en omställning men för min del har det suttit djupare än så. Att man bara släpps efter programmet har väl varit det sämsta. Det blir ju ändå en omtumlande resa man gör.

Kroppen kämpar mot viktnedgången

Och Emma Eklund är inte ensam om att inte lyckas hålla vikten efter programmet. Enligt en nyligen genomförd studie i USA beror det här bland annat på att deltagarna i Biggest loser helt enkelt får sämre ämnesomsättning än innan programmet.

Kevin Hall forskar om metabolism vid National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) i New York. Han har följt amerikanska Biggest loser-deltagare i sex år i syfte att se vad som händer på sikt med människor som går ner extremt mycket i vikt på kort tid genom intensiv bantning och träning. En av dem var 2009-års vinnare Danny Cahill som gick ner 108 kg på bara sju månader – och därmed den som gått ner mest i programmets historia. Efter programmet har han gått upp 45 kilo och flera andra av deltagarna från samma säsong väger till och med mer i dag än de gjorde innan programmet. Kevin Hall säger till New York Times att resultaten är både skrämmande och förvånande.
– Jag är helt förbluffad, säger han till tidningen.

Det han såg var nämligen att deltagarnas metabolism sattes helt ur spel. Och det har delvis med hormonet leptin att göra. Leptin reglerar kroppens förbränning och hungerkänslor. När en person bantar och går på en diet så sjunker leptinnivåerna i kroppen som därmed går på sparlåga. Man blir alltså både hungrigare och får sämre förbränning när leptinnivåerna är låga.

Blev värre

Att ämnesomsättningen går ner på lågvarv under dieter är ingenting nytt. Men det som förvånade Kevin Hall var att metabolismen inte gick tillbaka till det normala ens flera år efteråt. Den blev tvärtom ännu sämre och deltagarna fortsatte att gå upp i vikt även fast de försökte äta mindre. Det ledde till slutsatsen att kroppen vill återgå till den ursprungliga kroppsvikten och jobbar intensivt med att få tillbaka de tappade kilona. Danny Cahills metabolism saktade ner så mycket att han i dag måste äta nästan tusen kalorier färre per dag än en genomsnittlig man i hans storlek för att inte gå upp i vikt, skriver tidningen.

Och det är just det här som är problematiken med att ”banta” – istället för att hitta en fungerande livsstil. Hela 71 procent av svenskarna vill gå ner i vikt enligt en Sifo-undersökning som tidningen Må bra har tagit del av. Och omkring hälften av dessa har testat en eller flera dieter. I undersökningen framkom det också att nästan en tredjedel ger upp efter bara några veckor.

Tveksam programidé

Personliga tränaren Gunnar Söderström är tveksam till metoden i Biggest loser då han tycker att man drillar deltagarna alldeles för hårt i början. Något han inte ser som en långsiktig åtgärd.
– Visst, de får enorma resultat på relativt kort tid men det är ytterskt tveksamt om det verkligen är en lösning på lång sikt.

Han menar att problemet är att det läggs mycket kraft på viktproblemet istället för på själva lösningen.
– De får suverän träning, pepping, bästa maten, någon som tvättar och städar efter en. Men det är omöjligt att be dem hålla det när de kommer hem. När peppen försvinner är det lätt att man faller in i sina gamla vanor igen. Och när vi går ner så snabbt i vikt så kommer kroppen ställa in sig på att vi måste gå upp i vikt igen så att vi inte dör, säger Gunnar Söderström och menar att de bästa förändringarna är de som kräver väldigt lite ansträngning. Det kan till exempel handla om att man börjar med att bara byta ut sitt frukostbröd.

Han menar också att det skulle behövas längre tid för att deltagarna verkligen ska hitta en ny livsstil som fungerar i längden.
– Man skulle behöva följa dem under kanske 1,5 till 2 år och göra mindre förändringar men som man kan hålla. Istället för att kasta in dem i en Biggest-loser maskin som de omöjligt kan hålla på egen hand.

Bra inspiration till hälsosammare livsstil

Han säger att en längre process också skulle orsaka mindre skador och vara mycket hälsosammare för kroppen.
– Så att de sakta kan hitta ett livsmönster istället för att göra de här chockförändrigarna.

Men han pängterar vilken inspirationskälla han tycker att deltagarna är.
– De är jätteduktiga och modiga, det är helt klart så att det inspirerar andra att komma i gång med friskvård och en hälsosammare livsstil.

Och att Emma Eklund deltog i Biggest loser är ingenting hon ångrar.
– Absolut inte. Det förändrade mitt liv till det bättre och gav mig en otrolig kunskap om både kost och träning. Att jag dessutom träffade vänner för livet var den bästa bonusen man kan önska sig.