Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

tamponger Bild: Vardagspuls

Skolungdomarna kräver gratis mensskydd

”Varför ska det kosta mer att vara kvinna?”

Varför ska det kosta mer att vara kvinna? Det frågar sig fem skolungdomar från St Petriskolan i Malmö som startat en namninsamling som de hoppas ska leda till att mensskydd i framtiden inte ska kosta något.
– Män betalar inte för att de är män, varför måste kvinnor betala för att de är kvinnor, säger Alice Xiang, en av medlemmarna i skolprojektet Mens ska inte kosta.

Publicerad 2016-02-02 | Vardagspuls

Och det är nog många kvinnor som ställer sig samma fråga varje dag – när de exempelvis köper mensskydd eller smärtlindring på grund av mensvärken. Mensen kan kosta tusentals kronor varje år. Orättvist tycker 17-åringarna Nicole Suarez, Alice Xiang, Ida Lyng Bengtsson, Iris Orfanidou och Alexander Herdesang som går i tvåan i gymnasiet och som just nu jobbar med det lite speciella skolprojektet Mens ska inte kosta.

För mensen är ju inte direkt något man som kvinna önskar att ha. Och det skulle heller inte vara socialt accepterat av samhället att gå runt utan mensskydd och blöda. Alltså är man så illa tvungen att köpa mensskydd för att blöda i flera dagar varje månad.
– Det blir jättemycket pengar för en ung person som ofta inte har en fast anställning. Sedan blir det ofta mer eftersom många har sådan mensvärk att de behöver smärtstillande tabletter, säger Alice Xiang till Metro

Hon påpekar att det bland många fortfarande är tabu att prata om mens och att man borde få gratis mensskydd på ungdomsmottagningar.
– Man får kondomer för det är ett tabubelagt ämne och det är mens också. Då borde man kunna få mer stöd, säger Alice Xiang till tidningen.

Namninsamling och motreaktioner

De fem initiativtagarna har i sambandet med skolprojektet startat en namninsamling där man kan skriva på för gratis mensskydd. Listan, som finns att skriva på på deras facebooksida Mens ska inte kosta planerar de att lämna till bland annat Umo och de stora företagen som tillverkar skydden för att lyfta frågan och för att tipsa om hur skydden skulle kunna subventioneras.

Men det har inte varit idel hyllningar för engagemanget. Det har också förekommit motreaktioner. På gruppens facebook-sida skriver någon att om mensskydd ska vara gratis för tjejer så borde rakhyvlar vara det för killar. Ett påstående som snabbt fick ett svar från gruppen: ”Skägg är inget du måste ta bort. Vi rakar oss också under armarna och det är ingenting man kan jämföra med att ha mens. Men klart det vore skönt om rakhyvlar vore gratis. Så till dem som gör jämförelsen mellan skägg och mens säger vi: Jobba med det ni, det vore ju också super.”

Klassas som ”lyxprodukter” i USA

Flera länder, men än så länge inte Sverige, diskuterar frågan om skatten på mensskydd ska tas bort. Bland annat i Australien och England, det skrev SVT om förra året. Men andra länder gör precis tvärtom – och lyxbeskattar.

För inte nog med att det kan tyckas vara orättvist att kvinnor ska vara tvungna att betala för mensskydd. I hela 40 delstater i USA har man gått ännu längre och räknar tamponger och bindor som ”lyxprodukter” vilket innebär att de har högre skatt och alltså är dyrare än många andra produkter. Men det här var till och med något som självaste presidenten, Barack Obama, inte visste något om förrän han konfronterades av video-bloggaren Ingrid Nilsen.

I en intervju med presidenten säger videobloggaren: ”Jag blev chockad när jag hörde att 40 delstater i USA klassar bindor, tamponger och andra mensskydd som lyxprodukter. Jag tror inte att någon tycker att menstruationen är särskild lyxig.”
Svaret blev: ”Jag tror att Michelle (Obamas fru) skulle hålla med om det”.

Mens – tabubelagt världen över

Miljontals kvinnor i välden, bland annat i Afrika och Asien, anses dessutom som smutsiga när de har mens och får inte vistas utomhus eller gå i skolan. De allra flesta har heller inte tillgång till mensskydd. Men det här tabut vill internationella mensdagen, som är varje år den 28 maj, uppmärksamma och bryta.  

I Indien, världens näst folkrikaste land, anses det skamligt att prata om menstruation och informationen om det är undermålig. De flesta flickor i landet vet inte vad det är som händer i kroppen och undersökningar visar att varannan flicka tror att hon är allvarligt sjuk när hon får sin första blödning, uppger Dagens Nyheter

Gratis menskoppar

I Sverige kräver den internationella organisationen Wateraid att menshygien ska vara ett självklart inslag i biståndssatsningar i tredje världen och på flera håll i Afrika pågår just nu projekt där menskoppar delas ut till flickor, bland annat på en skola i Sydafrikas huvudstad Pretoria där regeringen självt valt att dela ut gratis menskoppar.

Att man valde just menskoppar i stället för tamponger och bindor beror på att det i längden blir ett billigare alternativ då de håller längre – i uppemot 5 år.

Tips!

Ge bort en menskopp (mugg) på Mors dag så skänker du samtidigt en riktig menskopp till en flicka i Burkina Faso

MER:

Nu får skolungdomarna gratis menskydd - skolledningen ger efter 

Så mycket kostar det

I snitt menstruerar en kvinna från 12-13-årsåldern till dess att hon är 45-55 år.

Blödningen pågår oftast mellan tre och sex dagar per menstruation.

Det är normalt att blöda mellan 20-80 milliliter blod, alltså knappt en deciliter som mest.

En kvinna som menstruerar 5 dagar i månaden mellan 12 och 51 års ålder och dagligen använder 5 tamponger kommer att använda 11.700 tamponger under sin livstid. En tampong kostar i dag cirka 1:75 kronor vilket ger en totalsumma på 20.475 kronor. Till det kommer kostnader för bindor och trosskydd.
Källa: SVT


1177 Vårdguiden har räknat ut att kostnaderna för en menstruerande kvinna kan kosta tusentals kronor om året. Bland annat för oundvikliga kostnader för mensskydd och behandling av mensvärk i form av smärtlindring.

Prixempel 1 – Totalkostnaden för alla utgifter under ett år minus engångkostnader: 2 297 kronor. 

Prisexempel 2 – Totalkostnaden under ett år inklusive engångskostnader: 7 490 kronor. 

Se hela uträkningen här

Källa priser: Apoteket.se

Källa behandling och symptom: Vårdguiden

Snabbfrågan
Borde staten bekosta mensskydd?
0%
0%
0%
0%