Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Så stora är hälsovinsterna från Pokémon Go Bild: Johnér

Det här kommer vi minnas från hälsoåret 2016

Vardagspuls sammanfattar det viktigaste

Vad kommer du att ta med dig från det gångna året in i nästa? Det här är de hälsofenomen som vi tycker har definierat våra liv mest år 2016. Från Pokemon Go till tarmflora.

Publicerad 2016-12-20 | Vardagspuls

Alla spelade Pokémon Go – i några veckor

Plötsligt var de överallt, i parker och på torg, Pokémon-jägarna med blicken stadigt fäst vid mobiltelefonen men ständigt på språng. Pokémon Go-febern var total men kortvarig.

Men vad gör ett mobilspel på en hälsolista? Eftersom det fick oss att röra på oss kanske mer än något annat är det självskrivet. Enligt en amerikansk studie promenerade de som spelade Pokémon Go 25 procent mer jämfört med innan de började spela.

Läs mer: Så stora är hälsovinsterna från Pokémon Go

Skålar började heta bowls...

Lite fånigt kan tyckas att byta ut ett ord mot dess enegelska motsvarighet... Men eftersom trenden med bowls innebar att vi stoppade massor av nyttigheter i våra skålar kan vi inte göra annat än att hylla den!

Sponsrat innehåll: 4 nyttiga bowls med cottage cheese

De svenska superbären tog över

2016 var året då vi slutade stirra längtansfyllt mot de tropiska regnskogarnas acai- och gojibär och istället återupptäckte de svenska superbären. Lingon och blåbär kan bromsa effekterna av en fettrik kost, förhindra viktuppgång och fetma, visar en svensk studie.

Läs mer: Det populära acaibäret får stryk – av vanliga svenska lingon

Träning för hjärnan – inte för rumpan

Om 2015 var rumpans år så var 2016 hjärnans. Ett välbehövligt byte av fokus tycker vi. Visst är rumpan viktig, den är kroppens största muskelgrupp. Men ingenting är väl viktigare än att vara glad, pigg och må bra?

Under det gångna året fick forskningen om vilken effekt fysisk aktivitet kan ha på hjärnan sitt stora genomslag. Många var vi som blev intresserade av hur träning kan hjälpa oss att hantera stress, depressioner och motgångar. Bland annat tack vare överläkaren Anders Hansens bok "Hjärnstark".

Läs mer: Överläkaren: Det här är bästa träningen mot stress

Fler började ta hand om sin tarmflora

För några år sedan var det lite skämmigt att prata om sin maghälsa. Inte längre! Och 2016 var året då många fick upp ögonen för tarmens betydelse för resten av kroppen och hela välmåendet. Plötsligt blev tarmbakterierna våra egna små hjältar istället för att vara någonting äckligt som man helst inte tänkte på...

Visste du att tarmbakterierna hos en vuxen människa väger cirka 1,5 kilo? Och att de påverkar allt från din vikt och ditt minne till ångest och depressioner?

Läs mer: Så påverkar dina tarmbakterier ditt välbefinnande

Vegetariskt blev mainstream – på riktigt

Det här var året då det blev en folkrörelse att dra ner på köttkonsumtionen. Allt fler kallade sig flexitarianer (en slags deltidsvegetarianer) och införde vegetariska veckodagar, eller gjorde tvärtom och åt bara kött vissa dagar.

Att utbudet av vegetariska produkter och "halvvegetariska" produkter med mindre köttmängd exploderade både i butik och på snabbmatskedjor och bensinmackar kan ses som ett bevis för att växtätandet blev folkligt på allvar.

Läs mer: Studie visar att kött är starkt bidragande till fetma

Bubblare: Macha-te