Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Bild:

Dieter förstör den gemensamma måltiden

– hur du äter är minst lika viktigt som vad du äter

Många tänker på vad de stoppar i sig rent innehållsmässigt. Men hur ser situationen ut kring måltiden? Tar du också en smoothie och kaffe i farten till jobbet eller en skål fil på kvällen för att det känns enkelt. Författaren Mats-Eric Nilsson har skrivit många böcker om mat, måltider och tillsatser och menar att det ökande ensamätandet spelar minst lika stor roll som vad man stoppar i sig.

Publicerad 2018-03-01 | Michaela Randmaa

Att samlas runt middagsbordet för att äta är inte lika vanligt längre. I dag konkurrerar den gemensamma måltiden med andra aktiviteter som träning, barnens aktiviteter eller udda arbetstider. Vi äter helt enkelt på olika platser och tider och allt oftare i ensamhet. 

Gemensamma måltider för oss samman

En annan viktig faktor som spelar roll är att många har olika typer av dieter som hindrar att vi äter en gemensam måltid. 

– Det är problematiskt att omkring 4 av 10 går på en diet. Bara att få ihop en middag eller en konferens blir helt plötsligt ett projekt. Självklart kan alla äta olika rätter men vid samma bord. Fast det är viktigt att inte glömma den grundläggande gemenskapen som uppstår när man äter ur samma gryta. Det är en historisk och kulturell aspekt som spelar stor roll. Uttryck som "kompanjon" och "dela bröd" finns inte för intet, säger Mats-Eric till Vardagspuls. 

En måltid behöver inte enbart handla om det som ligger på tallriken och att känna mättnad. 

– Många föräldrar vill exempelvis utöka sina barns ordförråd och läser därför böcker för sina barn. Men enligt en amerikansk studie har man sett att barns ordförråd utökas väsentligt vid just matbordet. 

Översköljs av kostråd - men gör det oss gott?

Vi översköljs av kostråd från medier, myndigheter och självutnämnda experter. Om vilka näringsämnen vi bör sätta i oss kopiösa mängder av – eller plötsligt börja sky som pesten. Råden är ofta helt motsatta, men de har alla en sak gemensamt. De handlar alltid om vad man bör äta, aldrig hur. 

Så tänk om detta är minst lika viktigt för vårt välbefinnande?

– Idag är det ett extremt fokus på vad som ligger på tallriken. Men jag menar att det är minst lika viktigt hur man äter och påverkar det långsiktiga välbefinnandet.

Mats-Eric menar att om man är för fokuserad på vad man äter kan det förta hela upplevelsen av måltiden. 

Dagens stress hotar måltiden

Klockan tickar och många känner att måltiden får bortprioriteras eller intas vid skrivbordet eller på väg till jobbet eller skolan. Men vad gör det med oss på sikt?

– För att tillgodose oss det vi äter måste det få ta tid enligt studier. Att laga och äta mat är något som är väldigt viktigt för människan och skiljer oss från djuren, säger Mats-Eric Nilsson. 

En del har valet att ta en längre lunch men bortprioriterar den ändå av olika anledningar. Sedan finns det många människor som inte har ett val att sitta ner i lugn och ro för att äta. I arbetssammanhang med begränsade lunchtider eller stökiga luncher i skolan. Det finns många hot mot måltiden.

Försämrad aptit vanligt hos äldre

Dieter kan påverka aptiten

Det finns många moment kring måltiderna som fyller en funktion utöver det näringsmässiga.

– Dieter kan skapa en negativ klang som mynnar ut i ett neurotiskt förhållande till mat. En måltid ska vara vara god och behaglig. Det handlar om ett kroppsligt välbefinnande, men även mentalt, socialt och kulturellt, menar Mats-Eric.

Att låta barnen vara med och laga maten kan också vara ett exempel för att öka lusten till mat.

– Många barn kan vara kinkiga med maten, men det kanske också beror på att de inte vet vad som är i, att låta dem vara med har också en social funkion som skapar gemenskap, säger Mats-Eric.

Bästa tipsen för en lyckad måltid

– Ett av mina bästa tips för en lyckad måltid är att faktiskt avsätta tid och prioritera bort annat. Har barnen för många aktiviteter så att det alltid blir stressigt, ta bort någon aktivitet.

– Ett annat tips är att ta bort alla skärmar. Stänga av TV:n och lägga bort alla mobiler och paddor under den gemensamma måltid. 

Ensamätandet allt mer vanligt

Mats-Eric ser ett problem med att måltidssituationen har övergått till att man allt oftare äter ensam. I USA finns exempelvis något som kallas "flex-eating" vilket innebär att alla äter olika saker under olika tider under loppet av två timmar.

– En grundföritsättning för en lugn och social matsituation är att alla sitter ned vid samma bord och äter.

Det finns väsentliga skillnader mellan frivilligt och ofrivilligt ensamätande. En del har exempelvis möjligheten till att äta en längre lunch men använder tiden till att uträtta saker eller jobba in lunchen. Andra kanske inte har mer än tjugo minuters lunch eller sitter på ett äldreboende med begränsade resurser. Även stökiga skolluncher kan göra att barn och unga inte har ro att sitta ner i lugn och ro för att äta.

Vad vill du förmedla med det du skriver i din bok? 

– Måltiden är människans största uppfinning och den betyder så otroligt mycket på så många plan, säger Mats-Eric.