Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Amerikanska pannkakor Bild: Arla Köket

Dietisten: ”Genvägar innebär ofta dolda sockerfällor

Dietisten Jennie Nyenvik om bra och balanserad kost för barn och hur man ska tänka kring barn och övervikt.

Publicerad 2016-02-08 | Vardagspuls
  • Vilka är de vanligaste missarna man som förälder gör när det kommer till att förse sitt barn med “bra” mat?

Man tjatar för mycket om saker som egentligen inte är av betydelse. Vi föräldrar läser en rubrik i tidningen och då handlar vardagen att kämpa mot just den produkten. Försök att inte sätta förbud och älta det utan ist uppmuntra och lyfta de nyttiga livsmedlen. Man får välja sina fighter.

 

 

  • Vilka är de största sockerfällorna som vi inte känner till?

Så fort man försöker hitta genvägar och väljer halvfabrikat eller helfabrikat är det oftast tillsatt socker och andra tillsatser.

Tex, Fruktyoghurt, bröd, ketchup, pesto. Köper man något som inte finns naturligt i naturen så har man satt till något. Man hittar det ofta i lightprodukter.

Så fort en helfet produkt är lättad tex och blir en lightprodukt då brukar man tillsätta socker.

 

  • Hur mycket ska man uppmuntra sitt barn att äta “nyttigt” utan att det får fel effekt? Hårfin gräns mellan att pusha och uppmuntra.

Man ska inte göra en grej av det utan se till att det finns schyssta saker hemma. Det ska finnas en kyl och ett skafferi med bra val på produkter.

Om man vill ge sitt barn något med socker i ska man helst hålla sig till en produkt per gång eller dag. Äter man en smörgås med sylt kanske man dricker ett glas mjölk till istället för exempelvis chokladryck.

 

  • Enkla snacks och maträtter med hög näringstäthet som barn gillar eller bör äta?

Morotsstavar, paprika stavar, rädisor, selleri och en yoghurt-dip. Popcorn är nog det snackset som är mest okej om man poppar dem själv. Egen smoothie med naturell yoghurth, bär och frukt. Pannkakor utan smör och sylt och istället ha keso och skivat äpple. Tunnbrödsrullar med rolig fyllning. Ägg i alla dess former är bra, kokt, stekt eller färgglada omeletter.

Mugcake = de kan blanda själva i en mugg och ställa in i micron. Huvudingredienserna är ägg, mosadbanan och lite gryn och om man vill ha blåbär eller nötter i. Rosta nötter och frön och egen smaksättning är ett väldigt bra snacks.

 

  • Att få barn precis som vuxna att äta allsidigt har vi fått lära oss är viktigt, är det det?

Ja, just för att man inte ska fastna i att äta ensidigt. Man behöver välsammansatta måltider för att få i sig alla vitaminer och mineraler. Det är bra för kroppen att variera sig lite. I synnerhet barn som växer behöver protein, kolhydrater och fett.

 

 

  • Behöver nyttigt alltid ta längre tid att laga för stressade föräldrar?

Nej, såklart inte! Planering och fantasi.

Gör storkok och ha de fryst att plocka fram. Steka fryst fisk går snabbt.

Koka pasta och ris går snabbt.

Tex: Spaghetti och köttfärssås med rivna morötter

Frysta laxfiléer in i ugnen med mathavre till och yogurthsås

Potatis och purjolökssoppa med ett roligt bröd till, kanske tex mjuka tacobröd man steker med ost, skinka och svamp i till små quesadillas.

 

  • Hur ska man kunna reglera vad barnen äter på tex dagis, när man inte själv kan vara med?

Man måste hemma försöka få de att äta allt och då kommer de göra det på förskolan också. Var trägen och fortsätt ställa fram just den där nya rätten eller livsmedlet upp till 15 ggr för att barnet ska bli nyfiket och prova.

Förskole maten brukar vara bra som den är.

 

  • Hur ska man göra för att inte skapa trauma kring barnens matintag?

Ät och servera bra mat. Ät lika bra mat själv, då kommer barnen också äta det så småningom.

Tvinga inte barnet att äta om det inte vill. Ge något litet innan läggning istället men gör det inte till en vana.

 

  • När ska man bli orolig? Vad ska man titta efter?

Jag tror många oroar sig alldeles alldeles för tidigt. Om barnet matvägrar och går ned i vikt då ska man ju definitivt oroa sig men annars är de bra att reglera sig. Äter de dåligt två dar så äter de oftast igen.

Man ska inte se varje dag för sig att barnet fått i sig utan tänk veckovis istället. Har de fått i sig vad de behöver under en vecka är det bra.

 

Börjar man bli orolig åt andra hållet samma sak där, servera bra mat och undvik godis och läsk som ger tomma kalorier utan en massa energi som inte mättar. Grönsaker, fibrer och protein mättar bra. Så rena livsmedel som går.

Står man i flinghyllan och jämför tex och inte vet vad man ska välja. Nyckelhålsmärkt är då väldigt bra att ta. Då är det oftast mindre socker i.

 

  • Vart vänder man sig för att få hjälp om man är orolig?

Skolsköterska är ett bra alternativ annars BVC skulle jag säga.