Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Jenni Ricci drabbades av endometrios som sedan ledde till att hon fick fibromyalgi Bild: Privat

Endometrios ledde till att Jennie fick fibromyalgi

”Med hjälp av fysisk och mental träning håller jag sjukdomen i schack”

Under fjorton års tid sökte Jennie Ricci från Lerum hjälp för sin magvärk utan att läkarna förstod vad som var fel. Den konstanta värken ledde till slut till att Jennie fick fibromyalgi – ett kroniskt smärttillstånd som ger smärta eller värk i musklerna och lederna.

Publicerad 2018-01-02 | Erika Sjöö

– Det är konstigt. Ena dagen kan benet göra så ont att jag haltar, andra dagen fungerar det som det ska igen och man förstår inte vad som egentligen händer i ens kropp” säger Jennie Ricci som är drabbad av det kroniska smärttillståndet fibromyalgi.

Värken i den nedre delen av magen började när Jennie Ricci var tjugo år. Smärtan och obehaget kom och gick och det fanns dagar när hon inte kunde göra annat än att ligga hemma i sängen medan andra var något bättre, även om hon sällan var helt smärtfri. Jennie sökte hjälp hos olika läkare som undersökte tarmarna och underlivsregionen utan att hitta något avvikande.

– Med tiden blev magvärken konstant och ibland var jag så svullen att det såg ut som om jag var i sjätte månaden. Av omgivningen fick jag höra att värken satt i huvudet och läkarna var skeptiska till att jag verkligen mådde så dåligt, säger Jennie Ricci.

Svårt att bli gravid

Det var i samband med att Jennie försökte bli gravid som hon kom i kontakt med en gynekolog som snabbt kunde konstatera att hon hade endometrios, en sjukdom som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Två stora cystor upptäcktes på äggstockarna samt inflammationer i buken. Jennie remitterades till en specialist och opererades vid två tillfällen, något som var helt avgörande för henne.

– I samma veva började jag få ont överallt. I ryggen, benen, skuldrorna och nacken. Vid ett återbesök hos specialisten som opererade mig sista gången sa hon att det inte alls var konstigt eftersom den värk jag gått omkring med i magen under så många år blivit kronisk och nu också hade spridit sig till hela kroppen. Jag blev besviken över att vården hade för lite kunskap om endometrios och ledsen för att jag fått diagnosen, säger Jennie Ricci.

Muskelvärken var fibromyalgi

Jennie, som alltid tränat regelbundet, fortsatte att träna trots konstant smärta i kroppen. Hon gjorde hon en egenremiss och fick komma till en klinik som utreder patienter med smärta och trötthetssyndrom. Där konstaterades det att Jennie led av fibromyalgi, ett kroniskt smärttillstånd som orsakar smärta och ömhet i muskler, sömnstörningar och trötthet. Hon blev rekommenderad att äta värktabletter men de hjälpte inte så mycket.

– Min läkare tyckte att jag skulle dra ner på träningen till 20 procent av nuvarande dos och acceptera övervikt, för att de flesta av hans patienter med fibromyalgi var överviktiga, trots att övervikt kan öka inflammationerna. Läkaren tyckte att jag skulle begränsa mig till promenader men det är ju promenaderna som jag får mer ont av, säger Jennie Ricci.

Läkaren erbjöd Jennie morfinplåster, men hon avböjde eftersom hon hellre ville prova fysisk och mentalträning först.

– Då blev han arg och sa att det är lätt att vara på topp när man är 37 år, men mellan 40 och 50 år kommer du att bli mycket sämre. I dag är jag 44 och tränar nästan varje dag för då mår jag som allra bäst. Mitt mål är att bevisa motsatsen till det han sa, säger Jennie.

Bra och dåliga dagar

Jennie Ricci bestämde sig alltså för att inte följa läkarens råd. Ett beslut som hon är glad över i dag. Genom att öka sin träning successivt och testa sig fram har hon hittat träningsformer som passar henne.

– Jag löptränar, dansar, gör yoga, åker skidor, styrketränar och simmar, eftersom vattnet är snällt. Jag har sprungit Lidingöloppet och Göteborgsvarvet och håller just nu på med en svensk klassiker. Jag gör det för min egen skull, för att bevisa för mig själv att jag klarar det, säger Jennie Ricci.

För Jennie är det viktigt att ha en balans i livet.

– Jag har dåliga dagar, utan tvekan. Dagar när ett ben eller fot helt plötsligt gör väldigt ont och jag haltar eller dagar när en arm plötsligt slutar fungera men jag vet att smärtan till slut ger med sig och att den inte är farlig, säger Jennie.

Fördomar om fibromyalgi

I dag lever Jennie ett bra liv. Hon försöker göra det bästa av situationen och undviker att ta kontakt med läkare om hon inte måste. Många runt omkring henne vet inte om att hon har sjukdomen.

– Jag pratar inte så mycket om att jag har fibromyalgi eftersom jag upplever att det finns en del fördomar kring sjukdomen och att det lätt blir missförstånd om min kapacitet. Det finns en bild av att människor med fibromyalgi är passiva och bara ligger hemma och har ont. Så är det säkert för en del men inte för alla. Man måste komma ihåg att det finns ett spann, säger Jennie.

Jennies tips till dig som har fibromyalgi och vill börja röra på dig

  • Hitta en träningsform som passar just dig. Gå inte ut för hårt i början. Låt det var en process där du långsamt ökar ansträngningen. Att ha jobbig träningsvärk under en veckas tid kan vara avskräckande.
  • Var inte rädd för smärtan.
  • Har du svårt att motivera dig själv? Ta hjälp av någon som hjälper dig att tänka rätt. 

Läs mer om fibromyalgi på Fibromyalgiförbundets webbplats