Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

sockerbeeroende Bild: Johnér, pressbild

Experten: Det finns inget sockerberoende

”Man skulle inte få minsta kick om man injicerade socker”

Att sötsug finns råder det inga tvivel om. Men kan man bli sockerberoende i rent medicinsk mening? Kan det likställas med drogmissbruk eller alkoholism?
– Nej. Beroende är ett missbrukat ord. Visst kan man känna sug efter någonting men det kan man känna efter enormt många olika saker, säger Claude Marcus, fetmaforskare och professor vid Karolinska institutet.

Publicerad 2016-05-17 | Vardagspuls

Sockerfrågan är omtvistad och något som verkligen engagerar. Efter att Vardagspuls publicerade en artikel om 5 myter om socker strömmade kommentarerna in både på Facebook och via mejl. Många upprördes över påståendet att sockerberoende inte finns – ett påstående som är hämtat från en rad experter inom området.

Så hur är det egentligen? Finns det något kemiskt sockerberoende? En av de som uttalat sig i sockerdebatten och som ligger bakom studien Socker och beroende en vetenskapsbaserad kunskapsöversikt är läkaren Claude Marcus som är specialiserad på barnfetma och professor vid Karolinska Institutet. Han är själv kritisk till sockrets inverkan och har tidigare bland annat uttalat sig om att det vore på sin plats med en sockerskatt och att använda de intäkterna till att ta bort momsen på exempelvis frukt och grönsaker.

Skillnad på sug och beroende

Han håller med om att man kan känna sug efter socker men säger att det i dag saknas vetenskapliga studier på människor som styrker att vi skulle kunna bli beroende av socker.
– Sockerberoende har diskuterats mycket, det man känner anses inte vara ett riktigt ”beroende”. Visst kan man känna sug efter någonting. Det kan man känna efter enormt många olika saker, säger han, men menar att det inte finns något rent kemisk beroende av socker, som det finns vid droganvändande.
– Efter 14 dagar har man inte sockersug om man slutar äta mycket socker, säger han och jämför med en alkoholist som alltid kommer vara en alkoholist, om än nykter.

Claude Marcus säger att det snarare handlar om neuropsykologiska rubbningar när man är van att göra något eller äta något och sedan inte får det.
– Men det handlar om ett beteende, inte ett beroende, säger han och förklarar att det finns ett antal så kallade DSM-kriterier som måste uppfyllas för att något ska definieras som beroende. Du kan läsa mer om kriterierna här. (OBS: Extern länk)

Skillnad på allmänt och biokemiskt beroende

Enligt Claude Marcus kan man alltså inte likställa sockersug med drogmissbruk eller alkoholism.
– Ibland talar man om biokemiskt beroende, som exempelvis droger. Och ibland talar man om ett allmänt beroende.

Det som är utmärkande för biokemiska beroenden är att det går förbi våra vanliga sinnen, som exempelvis lukt och smak, och direkt påverkar vårt belöningscentrum i hjärnan.
– Men exempelvis godis går via våra smaklökar innan det når belöningssystemet. Du skulle inte få minsta kick om du skulle injicera socker direkt i blodet.

Det här är också skälet till att man inte kan jämföra kolhydrater med socker säger han.
– En del säger att kolhydrater är lika illa som socker för att kolhydrater omvandlas till socker i kroppen och på så sätt skulle det kunna påverka belöningssystemet. Men det gör det ju inte. Om du får in socker direkt i kroppen utan att det har gått via smaklökarna så får du ingen belöning av det, och det gör att kolhydrater som omvandlas till socker i blodbanan inte heller påverkar belöningssystemet, säger Claude Marcus och ger ett exempel.
– Många känner att de är sockerberoende, men de tar ju inte en näve sockerbitar och stoppar i sig, säger han och menar att de i så fall snarare väljer något som deras smaklökar gillar.

Det är alltså inte själva sockret som personen längtar efter.
– Jämfört med en alkoholist som skulle ta vilken alkohol som helst som finns tillgänglig. Det är inte så att den bara dricker portvin.

En fråga om ordval?

Men han poängterar att oavsett vad vi gör som vi tycker om, så påverkar det vårt belöningssystem på samma sätt.
– Det ser likadant ut i hjärnan vad vi än tycker om – vare sig det är sex, mat, löpning eller heroin.

Så kan det vara så att sockerdebatten helt enkelt handlar om semantik? Att det är ordvalen som krånglar till det? Claude Marcus anser att det blir fel när man använder sig av just ordet beroende.
– Beroende är ett missbrukat ord i vårt samhälle. Man kan tala om beroende i alla tänkbara sammanhang. Man pratar om shoppingberoende, matberoende, spelberoende och så vidare. Men använder man ordet på det viset så förlorar det till slut sin mening.

Kritiserad källa

Studien Socker och beroende hade till syfte att sammanfatta vilka vetenskapliga belägg som finns för ett eventuellt sockerberoende och hur man i så fall bör definiera detta begrepp eftersom, som det står i rapporten, ”Åsikterna och de självutnämnda experterna i ämnet är många och det florerar många uppfattningar som inte alltid är vetenskapligt förankrade.”

Flera som kontaktat Vardagspuls har ifrågasatt källan då studien är finansierad av den icke vinstdrivande organisationen Swedish nutrition foundation, SNF, som bland annat Coca Cola står bakom. Andra medlemsföretag i organisationen är exempelvis Viktväktarna och Livsmedelsföretagen. 
– Men inga enstaka medlemmar har inflytande på något sätt över vad som sägs i den här rapporten. Inte någon av oss skulle vara med om det fanns någon som helst antydan till det, säger Claude Marcus.

Så till sist, vad har du för råd att ge till de som anser att de ändå har något slags ”sockerberoende”?

– Den som har ”ovanan” att äta mycket socker kommer att må dåligt de första dagarna, men efter en vecka så brukar ingen må dåligt av att vara utan socker. Sedan är vi väldigt olika, vissa mår riktigt dåligt av att bryta vanor generellt medan andra inte gör det. Det finns därför många olika mekanismer som spelar in här och jag har verkligen full förståelse för alla som tycker att det är svårt att bryta vanor, det är jobbigt! Skillnaden mellan att bryta en vana – vare sig det är en ovana eller en god vana – och att bryta ett missbruk är i början inte så stor. Den som är van att springa fem mil i veckan och sedan inte kan göra det blir orolig, irriterad och mår inte så bra. Den stora skillnaden är hur länge obehaget håller i sig.

Men inte ens bland exeperterna är åsikterna desamma. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor vid Lunds universitet som har forskat om sockerberoende är tämligen säker på att sockerberoende finns och gissar att omkring tio procent av svenska befolkningen lider av det.
– Det finns studier av människor där man sett att sockerberoende uppfyller samma villkor som beroenden av exempelvis nikotin eller alkohol. Sockerberoende är inte lika kraftfullt, men det är samma känslor och samma typ av tvångsmässiga beteende, att man ”måste ha”, säger hon till Expressens Hälsoliv.

Dietisten om sockerdebatten

Och matdebatten är hätsk. Enligt Sveriges radio P1 känner sig många kostrådgivare i dag hotade av en grupp människor som inte håller med om deras kostråd. Speciellt hätsk är stämningen i just socker- och LCHF-debatten.

Nyligen skrev en nutritionist och en dietist i Läkartidningen om ”föraktet som finns mot officiella kostråd” och att det försiggår ”krypskytte mot vetenskapen” vilket äventyrar folkhälsosatsningar.

Dietisten Jeanette Steijer har inte själv upplevt hot eller arga kommentarer i sammanhanget men upplever ändå att debattklimatet ofta är hårt.
– Mitt intryck är att det är en mindre grupp människor som är väldigt aktiva. Att de är så aggressiva i sina uttalanden kanske kan bero på att det är en grupp människor som kämpat med vikten och sedan hittar något som fungerar för dem här och nu. Och det går så stick i stäv mot de kostråd de försökt följa tidigare att de känner sig lurade, säger hon till Vardagspuls.

Hon betonar att Livsmedelsverkets kostråd riktar sig till hela befolkningen och att deras råd måste baseras på långsiktiga studier och forskning och inte kan ändras så fort det kommer nya studier.
– Man kan tycka att de ibland kommer upp nya rön om mat som verkar intressanta och har effekt. Det kan verka tungt och långsamt med Livsmedelsverkets råd men jag tror i längden att det är bra att det är så.
– Vi ska fortfarande komma ihåg att större delen av befolkningen skulle må väldigt bra om vi åt efter livsmedelsverkets kostråd.

Även om socker inte är beroendeframkallande och inte heller påverkar koncentrationsförmågan negativt eller gör barn stressade så bör man hålla sockerkonsumtionen nere under 10 energiprocent per dag eftersom socker ökar fetmarisken och i stora mängder också risken för diabetes.