Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

När vi blir äkdre försämras vår aptit Bild: Mostphotos

Försämrad aptit ett vanligt problem i den äldre befolkningen

Dietisten: Så här kan du göra för att få upp hungern

När vi blir äldre är inte ovanligt att vår aptit försämras och att risken för undernäring ökar. När muskelmassan förtvinar är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med protein. Är du orolig över att din förälder äter för lite? Vardagspuls har pratat med dietisten Josephine Garpsäter som tipsar om bra mat som kan hjälpa till att öka aptiten.

Publicerad 2017-11-09 | Erika Sjöö

Att aptiten blir sämre när vi blir äldre kan bero på flera olika saker. Många äldre människor äter läkemedel som kan påverka både aptit och förmåga att äta. Vissa läkemedel kan ge muntorrhet som ger sköra slemhinnor vilket i sin tur kan leda till att det gör ont att äta, något som kan bidra till att man inte alls vill äta överhuvudtaget.

Andra fysiologiska orsaker till minskad aptit kan vara dålig tandstatus och försämrad lukt- och smakförmåga, att mättnadshormonerna skickare snabbare mättnadssignaler till hjärnan och att magsäckens förmåga att tänjas ut minskas. Den försämrade aptiten kan också bero på stillasittande och ensamhet.

– Det mest påtagliga i brukarundersökningar från Socialstyrelsen visar att otroligt många känner sig ensamma. Då spelar det inte alltid så stor roll hur god maten är, säger Josephine Garpsäter som arbetar som nutritionistansvarig dietist i Sundbybergs stad.

Salt och syrligt kan öka aptiten

Äldre som känner att aptiten tryter kan prova att äta mat som innehåller salta och syrliga smaker som hjälper till att sätta igång salivproduktionen, till exempel parmesan, tomat, anjovis och soja. Ett knep kan vara att lägga till mer sås till maten, en smörklick på potatisen, skära maten i mindre bitar och ha lite olja i munnen innan måltiden eftersom oljan kan hjälpa till att stimulera salivproduktionen.

För äldre är det särskilt viktigt att de får i sig protein men för många är det svårt att få i sig de mängder som behövs.

– När vi är yngre har vi lättare att tugga och svälja kött. Ett bra sätt att få sig tillräckligt med protein är att tillsätta mer protein i mellanmålen. Två bitar inlagd sill på förmiddagsmackan och en extra skiva ost på eftermiddagsmackan till exempel. Att sträva efter att äta flera små mål om dagen är bättre än stora portioner eftersom man riskerar att bli däst då, säger Josephine Garpsäter.

Ät tillsammans med din förälder

Äldre som får i sig för lite föda riskerar att bli undernärda. Sarkopeni, som innebär muskelförlust och muskelförtvining, är något som drabbar stora delar av den äldre befolkningen. Sarkopeni kan förebyggas genom en proteinrik kost och styrketräning. Det är inte heller ovanligt att äldre personer med höftledsfraktur har brist på kalcium. Som anhörig är det förstås oroande att se en förälder som inte äter ordentligt.

– Något du som anhörig kan göra är att äta tillsammans med din mamma och pappa. Laga maten tillsammans och prata om den. Försök locka fram aptiten. Som barnbarn kan du laga maten dagen innan så är det bara för dina mor- eller farföräldrar att värma upp den dagen därpå. På så vis blir måltiden roligare för den som inte har så bra aptit, säger Josephine Garpsäter.

Helt okej med hel- och halvfabrikat

Josephine Garpsäter menar att äldre inte ska vara så rädda för att köpa hem hel- och halvfabrikat.

– Det behöver inte vara så avancerat. Att fixa smarrig mat på fem minuter går faktiskt. Stek två ägg och ett par skivor falukorv med bra kötthalt, lägg på en smörgås och du har en bra måltid, lägg gärna till din favoritgrönsak. Ärtsoppa på tub, köttfärssås på burk, färdigpanerad fisk, frysta kåldolmar och gratänger funkar jättebra. Många äldre är väldigt duktiga på att laga mat och det finns en stolthet i att laga maten själv från grunden. Det är okej att släppa på prestigen, säger Josephine Garpsäter.

Nya råd på remiss

Livsmedelsverket har den senaste tiden reviderat råden om måltider i hemtjänsten och på äldreboenden för att kunna göra det enklare för verksamheter att tillgodose de äldres önskemål och behov och minska problem med undernäring och ensamhet.

– I dag ser det väldigt olika ut på landets äldreboenden. Det finns ingen exakt bild av vad som serveras eller hur det serveras. Det största problemet kopplat mat och näring för äldre är risken att drabbas av undernäring. Den stora utmaningen är att utforma måltider som lockar aptiten, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Det handlar om att utgå från de äldre behov snarare än att bestämma sig för ett system och en mall som ska passa alla. Bara för att man befinner sig på ålderns höst ska man inte behöva ändra sin identitet och sina vanor om man själv inte vill. Man ska själv kunna bestämma när på dagen man vill ha sin måltid, fortsätter Anna-Karin Quetel.