Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Åsa Albinsson och Maria Fröjdh har skrivit en bok om klimakteriet Bild: Caroline Andersson

”Fortfarande finns det en bild av klimakteriet som någonting skamligt och pinsamt”

Författarna om att våga prata mer om klimakteriet

Vad händer egentligen med oss när vi kommer in i klimakteriet? Tyvärr är fördomarna många om ”surkärringen” som sägs tappa sexlusten, är arg, vissen och oattraktiv. Författarna och journalisterna Maria Fröjdh och Åsa Albinsson bestämde sig därför för att slå hål på alla myter som finns om klimakteriet. Resultatet blev boken ”Hej klimakteriet – lite vallningar har väl ingen dött av: texter om livet kring 50.”

Publicerad 2017-04-04 | Erika Sjöö

Varför skrev ni den här boken?

– Jag kom i klimakteriet i helt normal ålder men fick sista barnet sent i livet. Jag var oförberedd på det eftersom jag fått barn så sent och trodde att jag därmed fått en ”hormonskjuts”. Jag var inte beredd på att få värmevallningar. Jag ville lära mig mer, försökte hitta en bok om klimakteriet men det fanns nästan ingenting. Jag bestämde mig därför att skriva den där boken jag saknade tillsammans med min journalistkollega Åsa Albinsson, säger Maria Fröjdh.

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som berör kvinnor, både kulturella och kroppsliga. Plus att jag själv befann mig i en brytpunkt i livet – jag hade sagt upp mig från mitt jobb efter många år men visste inte riktigt vad jag skulle göra i stället. Att skriva boken blev ett sätt jobba journalistiskt med ett viktigt ämne som behöver uppmärksammas mer, men också att svara på mina egna frågor, säger Åsa Albinsson.

Ni har intervjuat flera kända kvinnor i er bok? Kan ni se något mönster?

– Att klimakteriet ter sig olika från kvinna till kvinna men att många upplever att det är skönt att få prata om klimakteriet. Gemensamt för många är att marken skakar till. Man går ju in i en ny fas i livet, säger Maria Fröjdh.

Pratar vi för lite om klimakteriet?

– Överlag pratar vi för lite om klimakteriet men de senaste åren har det ändå hänt någonting, kanske i samband med att vår bok släpptes och den mensdebatt som fått större utrymme. Historiskt sett har många pratat nedsättande om kvinnor och klimakteriet, till och med att det skulle vara någonting sinnessjukt. Fortfarande finns det tyvärr en bild av att klimakteriet som någonting skamligt och pinsamt. Det är när man inte vågar prata om klimakteriet som myterna om det uppstår. Myter om att kvinnor i klimakteriet är arga hela tiden, saknar sexlust och mår dåligt hela tiden, säger Maria Fröjdh.

– Fortfarande finns det ett osynliggörande kring klimakteriet till skillnad från mensen som fått ta lite mer plats i det senaste. Mensen framställs som någonting härligt och kaxigt till skillnad från klimakteriet som för många är synonymt med ett steg närmare döden. Samhället måste komma vidare i sin syn på klimakteriet. Klimakteriet är ingenting konstigt. Det är en övergång, ett tecken på att kroppen funkar, säger Åsa Albinsson.

Ni skriver att "klimakteriet är en övergång, inte en slutpunkt". Vad menar ni med det?

– Helt enkelt att det går över, precis som puberteten. Man kan på många sätt jämföra klimakteriet med puberteten. Under puberteten går man från att vara icke-fertil till att bli fertil. Man går från ett tillstånd till ett annat. Visst, det kan vara lite skrämmande men ganska fascinerande och kroppen funkar som den ska, säger Maria Fröjdh.

– Med all respekt för alla som sörjer sin fertilitet. Men det är många som tycker att det är väldigt skönt att inte behöva skydda sig och slippa blodet, säger Åsa Albinsson.

Hej klimakteriet – lite vallningar har väl ingen dött av: texter om livet kring 50.” gavs ut på Bonnier Fakta 2014.