Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Desirée Nordström råkade ut för en bilolycka och drabbades några år senare av fibromyalgi. Träningen har hjälpt henne att lindra smärtan Bild: Max Alm-Norell

”Läkaren sa att det var psykiskt”

Desirée om att leva med smärttillståndet fibromyalgi

När Desirée Nordström var 30 år råkade hon ut för en bilolycka – en bilolycka som skulle komma att förändra hela hennes liv. Efter år av konstant smärta diagnostiserades hon till slut med det kroniska smärttillståndet fibromyalgi. Genom träningen har hon hittat ett sätt att hålla den konstanta smärtan på avstånd.

Publicerad 2018-01-08 | Erika Sjöö

40-åriga Desirée Nordström som bor norr om Göteborg tränar så gott som varje dag. Är det inte löpning eller styrketräning så tar hon gärna en promenad eller gör något annat som ger rörelse i vardagen.

– När jag tränar har jag inte ont på samma sätt. Nu lever jag lever ett bra liv tillsammans med mina två söner, ett liv som jag inte trodde att jag någonsin skulle ha möjlighet att leva efter olyckan. Jag har byggt upp min kropp med hjälp av träning och jag är stark nu, säger Desirée som jobbar som personlig tränare och instruktör på ett gym.

”Värktabletterna hjälpte inte”

För drygt tio år sedan var Desirée Nordström med om en bilolycka. Bilen hon satt i blev påkörd bakifrån och Desirée fick en whiplashskada samt diskbråck i ländryggen. Med tiden började hon få väldigt ont i nacken och ryggen, smärta som strålade ner i ben och känslobortfall i händer. Läkaren ordinerade värktabletter och mediciner som bara medförde att hon mådde sämre. Till slut kunde hon inte behålla maten efersom hon mådde så illa.

– Läkarna sa att det var psykiskt eftersom jag låg i skilsmässa och vårdnadstvist då. De sa att smärtan berodde på att min hjärna spökade. Det var fruktansvärt frustrerande att inte bli trodd. Särskilt en läkare gav mig sådan fruktansvärd ångest och jag blev så dåligt behandlad att jag stormade ut från vårdcentralen, säger Desirée.

Trauma kan orsaka fibromyalgi

Till slut fick Desirée nog av den konstanta smärta hon levde med. Hon gjorde därför en egenremiss och fick komma till ett smärtcentrum i Angered. Där fick hon träffa en läkare som snabbt kunde konstatera att hon hade det kroniska smärttillståndet fibromyalgi, som ett resultat av bilolyckan.

– Hos läkaren sprutade man in lokalbedövning i mina triggerpunkter men det blev ingen effekt. På ett annat sjukhus fick jag narkosbehandling men det hjälpte inte heller mot smärtan. Sedan fick jag morfin som tog bort den värsta udden av smärtan. Men jag hittade inget som kunde göra mig konstant smärtfri, eftersom det inte finns något botemedel, säger Desirée Nordström.

”Träningen är min belöning”

Desireé började hos en sjukgymnast där hon fick bra hjälp.

– För 3,5 år sedan tog jag beslutet att sluta helt med med värktabletter och morfin och bestämde sig för att börja träna helt på egen hand. Jag belastade min kropp lite mer och mer varje dag samtidigt som jag lyssnade på den. Jag märkte att min kropp reagerade, men inte på något negativt sätt. Jag hittade min medicin i träningen. Det är inte alltid kul att träna men jag ser träningen som belöning. Jag har en kronisk sjukdom och det är viktigt för mig att underhålla min kropp. Men man får inte ha för höga krav på sig själv, säger Desirée Nordström.

Har inte förändrat sin kost

För Desirée Nordström går fibromyalgin i skov. På sommaren, när det är varmt, har hon inte ont på samma sätt som på hösten och vintern. Hon upplever inte att kosten påverkar hennes tillstånd på något sätt.

– Jag har inte ändrat min kost på något sätt. Många med fibromyalgi upplever att de mår bättre av att äta laktosfritt och glutenfritt men jag har aldrig märkt av det, säger Desirée.

Den osynliga sjukdomen

Fibromyalgi brukar kallas för ”den osynliga sjukdomen” eftersom det inte syns på en person hur ont den har. Statistik visar att cirka 2-4 procent av den vuxna befolkningen är drabbade av fibromyalgi. Majoriteten av de som får diagnosen är kvinnor men på senare tid drabbas även allt fler män. Tillståndet har tidigare gått under öknamnet ”Kärringssjukan” och många har vittnat om att de inte blir tagna av vården på allvar. Desirée Nordström har sin teori om vad det kan bero på.

– Smärta är ju inte alltid mätbart. Om jag kommer till läkaren och han frågar mig hur ont jag har på en skala från ett till tio och jag inte vet vad ettan innebär. Hur ska jag då kunna veta hur ont jag egentligen har? frågar hon sig.