Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Sockerbullar Bild: Johnér

5 myter om socker – och hur det verkligen ligger till

Socker har länge varit ett omdebatterat livsmedel och många påståenden får stor spridning – både sanna och falska. Vardagspuls reder ut myterna kring socker en gång för alla.

Publicerad 2015-03-09 | Senast ändrad 2015-03-10 | Vardagspuls

Myt 1: Du kan bli beroende av socker

Har du någonsin blivit sugen på att äta rent socker? En av de mest spridda myterna är att du kan bli beroende av socker på samma sätt som av till exempel droger. Det är inte vetenskapligt bevisat att det är så – ändå sprids detta påstående som en sanning i sockerdebatten.
Rådande forskning pekar på att det kan finnas ett ätberoende som är kopplat till beteendet snarare än ett specifikt beroende av socker. Det som slarvigt går under benämningen sockerberoende kan snarare beskrivas som ett ätberoende. God mat och sötsaker kan ge oss njutning och aktivera belöningssystemen – men det är inte samma sak som ett beroende av att få i sig just socker. 
Eftersom det saknas vetenskapliga bevis för ett "matmissbruk", som alltså skulle bero på vissa kemiska substanser i livsmedel, blir det mer rättvisande om man talar om ett "ätberoende", ett tvångsbeteende som inte drivs av kemiska substanser men där de positiva känslor som hjärnans belöngsvägar förknippar med att äta mat spelar stor roll. Detta enligt en kartläggning publicerad i Neuroscience & Biobehaviroal Reviews som tagits fram av forskare från sju länder inom det EU-finansierade forskarnätverket Neurofast.

Myt 2: Socker har unika egenskaper som gör dig tjock

Påståendet att socker gör dig fet är en grov förenkling. Socker kan tillsammans med andra faktorer bidra till fetma, men det har inga unika egenskaper som är fetmabildande. Det finns personer som blir feta utan att äta mycket socker och det finns de som äter mycket socker utan att bli feta. Däremot är det så att det tillsatta sockret i livsmedel tillför energi – men inga vitaminer, mineraler eller fibrer.
Det är den främsta anledningen till att många myndigheter och organisationer rekommenderar ett begränsat intag av tillsatt socker. Ett högt intag av sådana livsmedel kan därför bidra till näringsbrist och i slutändan fetma – om intaget sker i kombination med till exempel en stillasittande livsstil och en viss genetik.

Myt 3: Tillsatt socker bör utgöra max tio procent av ditt dagliga kaloriintag

Vi behöver inte äta tillsatt socker, dvs renframställda sockerarter som satts till i drycker, godis och andra livsmedel för att ge söt smak.
Enligt WHO:s tidigare rekommendation skulle män äta max 75 gram socker om dagen och kvinnor 50 gram. Det motsvarar ungefär tio procent av det dagliga intaget av kalorier. Men enligt WHO:s senaste rekommendation ska vi bara äta hälften så mycket socker, det vill säga att sockret inte ska utgöra mer än fem procent, eller 25 gram, av det dagliga näringsintaget. Det innebär att vuxna inte ska få i sig mer än sex teskedar socker per dag (ungefär åtta sockerbitar) för att minska hälsorisker som viktökning, karies och diabetes. Läs mer om WHO:s rekommendationer här.

Myt 4: En stor del av det socker vi får i oss kommer från frukt och bär

Det stämmer inte. Det allra mesta, tre fjärdedelar, av allt socker vi äter kommer från tillsatt socker i olika livsmedel och inte från naturliga källor. Fruktos kallas i dagligt tal för fruktsocker, vilket kan ha gett upphov till den här myten. För den vanligaste källan till fruktos är sackaros, det vill säga vanligt socker, som består av både fruktos och glukos. Frukt och bär innehåller väldigt lite socker i jämförelse med till exempel smågodis eller honung. Frukt och bär innehåller 5-8 gram sackaros (fruktos och glukos tillsammans) per 100 gram. Undantaget är vindruvor som innehåller cirka 15 gram per 100 gram. Jämför det med honung som innehåller cirka 70 gram och smågodis som innehåller cirka 50 gram sackaros per 100 gram – alltså hälften socker.

Myt 5: Brunt socker är mycket nyttigare än vitt

En gammal seglivad myt. Bruna sockerprodukter, som farinsocker och brun sirap, får sin färg och smak från melass eller råsocker. De bruna sockerprodukterna innehåller visserligen små mängder vitaminer och mineraler – men skillnaderna är så små att det inte finns näringsmässiga skäl att välja bruna sockerprodukter framför vita.

Källa: Swedish Nutrition Foundation, Neuroscience & Biobehaviroal Reviews, WHO