Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

 

Dietisten Annika Unt Widell reder ut några av våra mest spridda matmyter. Från Vardagspuls den 12 maj.

Dietisten avlivar våra vanligaste matmyter

”Naturen är alltid smartare än pillertillverkare”

Finns det små plastkulor i margarin? Och måste man äta kosttillskott? Dietisten Annika Unt Widell och näringsfysiologen Anki Sundin reder ut några av våra mest spridda matmyter.

Publicerad 2015-05-12 | Vardagspuls

1. Man kan bli brun om man äter mycket morot

"Om man äter en morot då och då blir man inte det. Om man däremot äter väldigt mycket morötter varje dag under en längre tid så lagras lite av det orange färgämnet i morot, som kallas beta-karoten, in i huden. Det gäller även handflator och ögonvitor, som alltså blir svagt gul-orange. Det är inte farligt. Beta-karoten är också det ämne som finns i en del brun utan sol-produkter.”

2. Maten förlorar all sin näring i frysen

"Grönsaker som ligger länge i kylen tappar mer näring än om du fryser in dem direkt efter skörden. Syret och ljuset påverkar grönsakerna negativt vid lagring. Det är viktigt hur hur du tillagar maten efter frysning: tina den först långsamt och tillaga grönsaker kort tid. Sedan tycker jag själv och många kockar att frysta grönsaker kan få lite trist konsistens och tappa lite smak på vägen, men det är smaksak. Bättre frysta än inga alls. Den totala näringsskillnaden mellan frysta och färska grönsaker är marginell, och det är osannolikt att någon som äter uteslutande frysta grönsaker i ett helt liv skulle få ett annat mätbart hälsoläge än någon som bara äter färska, om allt annat i livet är lika. Frysen är ett bra förvaringsställe för mat, inte minst grönsaker. Då håller maten längre, matsvinnet blir lägre och vi har alltid tillgång till bra och näringsrika livsmedel. Det är också viktiga aspekter.

3. Yoghurt innehåller mer näring än mjölk

"Sanningen är att mjölk och yoghurt är lika näringsrika. Båda innehåller 18 av de 22 näringsämnen som kroppen behöver varje dag. Men yoghurt har också en bakteriekultur som är extra bra för magen."

4. Det finns plastkulor i margarin

"Jag har aldrig hittat några, har du?  En myt som kanske kom till för att det fanns små korn i en ny tandkräm som kom ut på marknaden ungefär samtidigt, och som tillverkades i närheten. Det var också en journalist som tittade på margarin i förstoring och såg något han tyckte liknade plastkulor. Det var dock vätskedroppar, men när ”nyheten” väl hade spridits var det ingen som ville lyssna på det örat."

5. Grönsaker innehöll mer näringsämnen förr

"Det bygger på myten att våra jordar skulle vara utarmade, men då skulle ju inget växa särskilt bra. Tvärtom har vi i dag bättre koll på vad växter behöver. I odlingarna har man växtföljd, vilket betyder att man tillför jorden den näring som behövs för det som ska odlas nästa gång. Dessutom gödslas jorden, vi som bor på landet brukar känna det så här års. Men visst är utarmning av jordar ett problem på många håll i världen, men att det skulle resultera i att tomaterna och broccolin som vi äter är så näringsfattiga att vi skulle få hälsomässiga konsekvenser av det stämmer inte.

7. Det krävs kosttillskott för att få i sig all den näring kroppen behöver

"Nej, de flesta av oss behöver inga kosttillskott. Så länge du äter varierat och färgrikt så får du i dig allt du behöver. Naturen är alltid smartare än pillertillverkare."

8. Det finns inga vitaminer kvar när man micrat mat

"Det är inte sant. Microvågsugnar tillagar maten under väldigt kort tid, vilket är en fördel för då hinner inte vitaminerna lakas ut som till exempel vid lång kokning. Om du inte vill micra dina grönsaker kan du ånga dem. Lägg grönsakerna i en sil över kastrullen med kokande vatten när du till exempel kokar potatis eller pasta. Lägg på ett lock i fem minuter, lägg i till exempel broccoli, bönor, sparris – supergott och färgen är kvar!"

9. Du bör dricka juice varje dag för att få i dig tillräckligt med vitaminer

"Det är både bättre och billigare att äta frukten och bären hela, då får du fibrerna och alla nyttigheter och överäter inte. Juice innehåller samma sorts näring som själva frukten som den är gjord av, även om mängderna är lite högre i frukten i vissa fall. Ett glas juice eller smoothie kan betyda ett viktigt tillskott av vitaminer och mineraler för någon som inte äter så mycket frukt och grönt i övrigt. C-vitaminbrist förekommer faktiskt i Sverige, inte minst hos äldre men även hos yngre människor som äter mycket ensidigt. Potatis innehåller förvisso C-vitamin, men inte tillnärmelsevis i så stora mängder som frukt och grönt, gram för gram räknat. Om vi åt potatis i samma mängder som tidigare hade det varit en betydelsefull källa, men eftersom vi gärna äter pasta, ris och andra kolhydratkällor istället som inte innehåller så mycket C-vitamin så missar vi delvis den källan.”

10. Halvfabrikat är dåligt

"Nej, det finns allt bättre alternativ i butikerna. Kolla delikatessdisken till exempel där handlaren har egna köttbullar, biffar eller veg-bullar. Fiskburgare brukar jag själv köpa i fiskbilen som kommer till byn varje vecka. Det som brukar vara problemet med färdiglagat är rätter som är för för salta och för feta. Nyckelhålsmärket visar vägen till lagom. Att äta lunch på stan är däremot lite knepigt, ofta är det för stora portioner och för mycket energi för stillasittare. Ät halva portionen, börja med salladsbuffé, drick mjölk till."