Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

trotsåldern ledsen arg barn Bild: Johnér

När barnet ”kan själv” eller vägrar lyssna

Här är de okända trotsåldrarna – och så hanterar du dem

Du som har barn känner säkert igen när barnet ligger och skriker på golvet för att
det inte får som det vill.
Trotsåldern är inte bara en process utan flera berättar psykoterapeuten Louise Hallin. Men se inte trotsperioden som något negativt, utan som en viktig del i barnets utveckling.
Här är fem knep för att hantera ditt barns olika trotsåldrar.

Publicerad 2015-10-28 | Vardagspuls

Barn mellan 18 och 36 månader hamnar ofta i det som vi i ordalag brukar kalla ”trotsåldern”. Trotsåldern handlar om att barnet befinner sig i en utvecklingsfas och utvecklar sin egen identitet och ”kan själv” förklarar psykoterapeuten Louise Hallin. Ofta pratar man om en väldigt ung trotsålder och inte så ofta om andra utvecklingsåldrar när barn ofta krisar.

De ”okända” trotsperioderna

När barnet är 6-7 år kan det uttrycka sin ilska i ord istället för handling. Då brukar barnen vara i en känslig period och har svårt att ta emot kritik. Det här skriver författarna bakom boken ”Trotsboken” – Malin Alfvén och Kristina Hofsten. De skriver även att det är viktigt för barnet att man är rättvis och därför kan syskon lätt börja bråka för att visa vem som har rätt. Barnet får nya insikter och vill hela tiden ha uppmärksamhet och beröm. Och därför kan det vara bra att låta barnet skryta lite. Om hon eller han blir ledsen av konflikter är det helt okej, det är en del av utvecklingen, skriver författarna. Även barn i 6-7 och 9-10-årsåldern kan hamna i trotsåldern enligt Louise Hallin.

9-årsåldern är en annan kanske inte så känd trotsperiod. Då kan det vara väldigt känsligt att ta kritik. Man vill gärna vara som alla andra och inte göra bort sig. Det är också vanligt att barnet börjar tänka på livsfrågor som saknad, sorg och kärlek.

Även tonårsperioden kan vara känslig eftersom tonåringen nu är på väg in i vuxenlivet. Då är det som förälder viktigt att lyssna på de åsikter och tankar som barnet lurar på. Att vara sluten under tonåren är ett sätt att hantera det som sker i kroppen och helt normalt, skriver Vårdguiden.

Att vara vuxen och trotsig

Glöm inte att trotsperioden även kan komma i vuxen ålder. Många blir trotsiga när det sker en stor förändring i livet.När du går i pension eller blir förälder kan lätt tankar som ”Var befinner jag mig i livet nu?” dyka upp. Vi utvecklas hela livet men för barn är det mer intensivt eftersom de utvecklas mycket under en kort period, skriver Malin Alfvén och Kristina Hofsten.

Källa: Vårdguiden, ”Trotsboken” av Malin Alfvén och Kristina Hofsten, pyskoterapeuten Louise Hallin.

Så hanterar du som förälder trotsiga stunder

  • Först och främst. Se inte trotsperioden som något negativt, utan som en viktig del i barnets utveckling.
  • Lyssna på barnet och försök förstå hur det tänker. Förklara hur dagen är upplagd så det inte blir någon besvikelse.
  • Låt barnet bestämma nya och fler saker själv för att ta lite eget ansvar. Det kan röra sig om små saker men som ändå är viktiga för barnet, som till exempel val av kläder.
  • Ignorera inte när barnet får utbrott eftersom det kan känna sig otrygg och otillräcklig. Försök istället förstå barnet genom att prata om hans eller hennes känslor.
  • Undvik dock inte att ryta till ibland eftersom barnet bör lära sig att hantera ilska som återkommer de möjligtvis kommer möta senare i livet.

Källa: Vårdguiden, psykoterapeut Louise Hallin