Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Nattligt ätande är en ätstörning det pratas ganska lite om Bild: Johnér

Så blir du kvitt den jobbiga hungern på natten

Nattligt ätande – ätstörningen det pratas ganska lite om

Vaknar du upp på natten och känner ett så starkt sug efter mat att du inte kan hindra dig själv från att gå upp och öppna kylskåpet? Här berättar specialisten på ätstörningar, Ata Ghaderi, om nattligt ätande och delar med sig av tips till dig som är en nattätare.

Publicerad 2016-05-27 | Senast ändrad 2017-01-16 | Erika Sjöö

Redan på 50–talet började kända fetmaforskare världen över uppmärksamma att många av deras patienter hade ett återkommande behov av att äta på natten. Huruvida fenomenet ska betraktas som en ätstörning eller inte har dock varit under diskussion under en längre tid och det var först uder 2013 som nattligt ätande (på engelska Night Eating Syndrome) kom att betraktas som en diagnos i den amerikanska diagnosmanualen DSM.

Enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och specialist på ätstörningar vid Karolinska Institutet i Stockholm, tros 1,2 procent av den svenska befolkningen lida av nattligt ätande.

– Nattligt ätande är en ätstörning som innebär att man går upp på natten och äter ganska stora mängder mat. Det kan handla om att man värmer upp mat, att man ställer sig och lagar en hel måltid eller att man äter annat, till exempel godis. Hos vissa handlar det om att man håller sig vaken till sent in på natten för att få gå upp att äta medan andra vaknar efter några timmars sömn och känner ett stort sug att äta. Det här handlar inte om någon sömnstörning, man är fullt medveten om vad man gör, säger Ata Ghaderi.

Nattätare äter mindre på dagen

Nattligt ätande är vanligt förekommande hos personer med fetma men förekommer även hos normalviktiga. Det vanligaste är att störningen debuterar någon gång i 20–25 års ålder men för att få diagnosen krävs det att man ska ha haft dessa problem under ett par månader.

Vad störningen, som är något vanligare hos kvinnor än hos män, egentligen beror på är man inte helt på det klara med men man har kunnat se att det är vanligt att de som äter på natten har för vana att inte äta så mycket under dagen, ofta med anledning av att man försöker banta och att man dras med en ständigt återkommande tanke som handlar om att äta mindre.

– Många nattätare upplever att de saknar hunger på morgonen, bland annat eftersom de ätit på natten. Det är också vanligt att personer med den här problematiken upplever att de måste äta för att överhuvudtaget kunna somna. De flesta gör det i sin ensamhet, säger Ata Ghaderi.

Till skillnad från hetsätningsstörning som innebär att en person äter stora mängder mat utan att kunna stoppa sig själv ger inte nattligt ätande samma obehagliga mättnad som en hetsätare kan uppleva. Däremot kan problemet skapa oro och stark ångest hos nattätaren berättar Ata Ghaderi.

Ata Ghaderi vid Karolinska Institutet är expert på ätstörningar.

Foto: Stefan Zimmerman

Tips till nattätare

  • Se över dina matvanor på dagen. Bli medveten om ditt eget ätmönster och börja äta regelbundet. Minska på småätandet mellan huvudmålen och tänk på att äta mer av det hälsosamma och mindre av det ohälsosamma. Se till att ha ett bra ätmönster på dagarna som förebygger nattätande.
  • Gå i säng en bestämd tid och undvik att äta i sängen. Sovrummet är till för två saker: att älska och att sova.
  • Om du vaknar upp och känner att du absolut måste ha någonting i magen för att kunna somna: ät något lättillgängligt som innehåller fibrer och få kalorier, till exempel ett par morötter.
  • Sök vård om du tycker att det är svårt att ta itu med nattätandet på egen hand. Genom kognitiv beteendeterapi, KBT, kan du få tips och råd om hur du kan ändra dina vanor.

Källa: Ata Ghaderi