Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Bild: Mostphotos

Påsken är godisets högtid för barnen

– Men hur förhåller vi oss till det?

Snart är påsken här med ledighet, färgglada fjädrar, kycklingar och ägg fyllda till bredden med smågodis. Sötsaker är gott, men hur ger man barnen ett sunt förhållningssätt till socker? Hur mycket och hur ofta? Eller ingenting alls? Dietisten Sara Ask ger sina bästa tips.

Publicerad 2018-03-22 | Senast ändrad 2018-03-27 | Michaela Randmaa

Det är ingen brist på artiklar om hur farligt socker är för barn. Men hur ska en som förälder navigera bland alla sockerlarm? Och finns det ett sunt förhållningssätt till socker?

– Det viktigaste är att tänka på hur vardagssituationen ser ut, vad man äter och vilka rutiner man har, säger Sara Ask till Vardagspuls. 

Hon menar att många föräldrar ofta blir oroliga i onödan och att det får en kontraproduktiv effekt.

– För barn som rör sig och har en struktur i vardagen är det inte farligt att äta lite påskgodis en gång om året, det handlar mer om vilken struktur och rutin man har i det vardagliga livet.

Hur bör man tänka som förälder?

– För det första tycker jag inte att man ska lägga någon skam över att barn gillar godis eller sötsaker, debatten om socker kan iblan bli lite uppsjåsad, säger Sara Ask. 

Hon menar dock att det kan vara bra att tänka till lite innan som vuxen.

– Det är inte säkert att barnen förväntar sig eller vill ha påskmust. Låt barnen fråga efter det och ställ inte fram det innan måltiden. Sedan är det ju inte bra att äta massor med godis innan maten, men det handlar mer om att de tappar aptiten.

Mängden godis kan regleras

Under påsken kan det lätt bli så att även mor- och farföräldrar eller släktingar ger ett extra ägg.

– Jag tänker att det kan vara bra att de vuxna stämmer av vilken storlek det ska vara på äggen redan innan, så det inte blir så att de får hejdlösa mängder som man sedan får ta bort framför näsan på dem.

Men godiset kan ju räcka mer än över påskafton?

– Ja visst kan det göra det. Där tycker jag att man kan lägga godiset i små glasburkar och ta fram på lördagarna och leka godisaffär, istället för att barnen mår illa och äter godis i en vecka, säger Sara Ask.

Fem smarta tips på hur man kan förhålla sig till sötsaker: 

  1. Invänta barnets intresse. Det finns ingen anledning att ”tipsa” barnet om bullar och godis innan barnet ens vet vad det är.  
  2. Sätt gränser. Förutsägbara begränsningar såsom lördagsgodis eller fredagsglass är bra.
  3. Servera sött efter maten. Om barnet inte är hungrigt när godiset kommer fram så är chansen att de äter mindre. 
  4. Bunkra inte upp med sötsaker. Ha inte skåpen fulla med sådant som du inte vill att ni ska äta mycket av. Köp det i stället när det ska ätas. 
  5. Var flexibel. Självklart går det att göra avsteg från den struktur man satt upp ibland, men hellre på initiativ av dig än efter en lång stunds tjat från barnet. Det ska inte löna sig att tjata.