Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

lingon Vardagspuls Bild: Johnér

Acaibäret får stryk – av vanliga svenska lingon

Svenska forskare sågar "superbäret" från Amazonas

Det har kallats för ett "superbär", men nu sågar svenska forskare det brasilianska acaibäret. I stället lyfter de fram lingon som ett mer hälsosamt alternativ.
– Efter min avhandling har jag helt slutat att äta acaibär, säger Lovisa Heyman-Lindén, en av forskarna bakom studien.

Publicerad 2016-02-24 | Vardagspuls

Acaibäret har tagit hälsovärlden med storm. Det har marknadsförts som en nyttig vitaminboost, full av antioxidanter och dessutom som ett naturligt bantningsmedel. Men nu sågas superbäret av forskare vid Lunds universitet – som i stället lyfter fram det vanliga svenska lingonet som ett nyttigare alternativ.
– Acai har ju beskrivits som ett superbär, men de möss som fick acaibär gick upp väldigt mycket i vikt och utvecklade fettlever, säger Lovisa Heyman-Lindén, doktor inom biomedicin med inriktning molekylär nutrition vid Lunds universitet.

Ökade viktuppgången

Forskarna har studerat vilken påverkan olika bär har på uppkomsten av fetma, högt kolesterol och diabetes typ 2. Medan acaibär inte hade någon positiv påverkan – och till och med ökade viktuppgången hos vissa möss – kunde positiva effekter uppmätas hos flera nordiska bär.
Vissa av mössen i studien matades med en kost med låg fetthalt medan de flesta möss fick en kost med hög fetthalt. Sedan delades de in i olika grupper som åt olika slags bär: lingon, blåbär, hallon, kråkbär, björnbär, katrinplommon, svarta vinbär och acaibär. Mössens hälsa jämfördes sedan efter tre månader. "Lingongruppen" hade det klart bästa resultatet: de mössen hade inte gått upp mer i vikt än de som åt kost med låg fetthalt och deras blodsocker- och insulinnivåer låg nära "den fettsnåla gruppen". Även kolesterolnivåerna var lägre hos de möss som åt lingon.
– Efter min avhandling har jag helt slutat att äta acaibär, säger Lovisa Heyman-Lindén.

Lingon bäst av alla

Bäst av alla bär som ingick i studien var lingonet, enligt forskarna. Detta vanliga svenska bär kunde bromsa effekterna av en kost med mycket fett, bland annat genom att bromsa viktuppgång och förhindra uppkomsten av fetma. Dessutom skyddade bäret mot insulinresistens och låggradig inflammation, visade studien. Även svarta vinbär och blåbär hade liknande positiva effekter.
Det bästa av allt? Det är bra för miljön! Du slipper importera dyra bär från de brasilianska regnskogarna eftersom våra svenska skogar redan är fulla av "superbär".

Läs hela studien här.

Källor: Lunds universitet, KIT