Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Bild:

Tecken på stress som du tror är något annat

...trötthet och förändrad aptit är vanliga tecken

Stress drabbar oss alla någon gång då och då men när stressen pågår under lång tid kan kroppen ta skada. Återhämtning och vila är därför viktigt. Olika typer av situationer kan utlösa stressreaktioner i kroppen. Det kan handla om att du har för mycket att göra på jobbet eller känner att du måste leva upp till olika krav.

Publicerad 2018-02-15 | Vardagspuls

Vid en stressreaktion aktiveras den så kallade kamp-flyktreaktionen. Då ställer hjärnan och kroppen in på att antingen fly från ”faran” eller att kämpa emot den. Stresshormoner utsöndras i blodet och kroppen bränner mycket energi. Kamp-flyktreaktionen varar vanligtvis inte så länge och våra kroppar är bra på att hantera stressiga perioder utan att ta skada så länge vi får vila och återhämtning emellanåt. Personer som befinner sig i stressade situationer under lång tid utan att återhämtning kan i värsta fall drabbas av någon form av ohälsa, som till exempel utmattningssyndrom, hjärtinfarkt eller fibromyalgi.

Stress kan leda till utmattning

Kerstin Jeding arbetar som psykolog vid Stressmottagningen i Stockholm. Hon behandlar och rehabiliterar människor som är drabbade av utmattningssyndrom.

– Man skiljer mellan stress och utmattning. Stress i sig är ingen sjukdom. Utmattning är en konsekvens av långvarigstress utan tillräcklig återhämtning, säger hon.

När stressen är på väg att utvecklas till en utmattning känner många sig väldigt trötta. Trötthet och sömnproblem är därför ofta konsekvenser av långvarig stress. 

Med hjälp av Kerstin vid Stressmottagningenhar vi listat några tillstånd som kan bero på stress – eller någonting helt annat.

Magbesvär

Personer som är stressade kan uppleva problem med magen. Det kan handla om att man känner att man behöver rusa iväg på toaletten, får magknip, känner sig spänd i magen, har ont i magen, upplever besvär med gaser eller blir förstoppade. Symptomen, som påminner om de vid IBS, kan med andra ord vara väldigt varierande. Ett tydligt tecken på stress kan vara att dina toalettvanor rubbas eftersom magen hamnat i obalans.

Magbesvär kan också bero på: En hel del annat som inte är kopplat till stress. Det kan röra sig om matförgiftning, mensvärk, IBS, gallsten eller någon sjukdom. Oftast går magont över av sig själv men om besvären är återkommande och långdragna bör du alltid söka vård.

Förändrad aptit

Aptiten kan förändras hos den som är stressad. Det finns en uppfattning om att människorsom är stressade går ner i vikt menar Kerstin Jeding men så är inte alltid fallet – då många går upp i vikt. Vissa kan känna sig småsugna på något hela tiden och stressäta medan andra förlorar lusten att äta. En stressad person behöver inte nödvändigtvis ha förändrad aptit överhuvudtaget.

Förändrad aptit kan också bero på: Att aptiten förändras behöver inte alltid bero på något speciellt. När vi rör på oss mer blir vi också hungrigare liksom vi kanske känner mindre sug på mat när vi är mycket stillasittande. Många äldre människor får sämre aptit med åren. Känner du att ofta mår illa och saknar matlust bör du söka vård. Förändrad aptit är vanligt hos personer som drabbats av en depression.

Huvudvärk

Spänningshuvudvärk kan utlösas av stress, trötthet och känslomässiga påfrestningar. Personer som har migrän verkar oftare drabbas av det under stressiga perioder eller när de upplever obalans i livet. Du som har huvudvärk kan fråga dig själv: Vilken typ av huvudvärk har jag? När får jag ont i huvudet?

Det här kan huvudvärk också bero på: Ojämna koffeinmönster kan ge upphov till huvudvärk liksom spända muskler, förkylning, synfel eller problem med tänder och käkleder. I vissa fall kan huvudvärk bero på en allvarlig sjukdom. Sök alltid vård om huvudvärken är väldigt svår och långvarig.

Sömnsvårigheter

Ja, stress kan påverka sömnen. Kerstin Jeding berättar att 15-20 procent av patienterna som kommer till Stressmottagningen sover mer än 9 timmar per natt, vilket är mer än normalt. Resterande 80 procent är drabbade av insomni, det vill säga, de har svårt att somna, sover oroligt eller vaknar för tidigt och kan inte somna om. Hos personer som är utmattade är det ovanligt med god sömn.

Sömnbesvär kan också bero på: Att uppleva sömnsvårigheter lite då och då är inget ovanligt. Under vissa perioder i livet sover vi sämre än under andra. Smärta, hjärtsjukdom, läkemedelsbiverkningar, låga halter av melatonin och olämpliga mat- och dryckesvanor kan också påverka sömnen negativt. Om sömnproblemen pågår under flera veckors tid samt påverkar din funktionsförmågabör du söka vård.

Värk

Personer som är stressade kan få ont i rygg och axlar. Värk som beror på stress kan också sätta sig i käkar och visa sig som huvudvärk.

Värk kan också bero på: Värk i kroppen kan bero på flera olika saker. Den kan komma akut och uppstå då och då eller vara konstant. Om smärtan funnits i mer än sex månader räknas den som långvarig. Det är viktigt att söka vård om smärtan och värken pågått under lång tid.

Den kognitiva förmågan försämras

Det är fullt normalt att då och då drabbas av tillfälliga minnesproblem, som att du går in i köket för att hämta något men inte minns vad. Om minnesproblemen händer oftare än vanligt kan det vara ett tecken på stress. Den kognitiva förmågan kan försämras hos personer som är stressade. Det kan handla om att du har svårt att hitta det ord du söker, måste läsa igenom en text flera gånger för att förstå den, att du tappar den röda tråden i tal och tanke eller får svårt att fatta beslut.

Försämrad kognitiv förmåga kan också bero på: Skador, funktionsstörningar eller sjukdomar som påverkar hjärnan. Även alkohol, droger och läkemedel kan försämra den kognitiva förmågan.

Trötthet

Trötthet kan drabba den som är stressad, eller den som varit stressad. För den som länge överbelastat sig länge utan återhämtning räcker det inte med en veckas vila för att ta igen tröttheten eftersom den sitter kvar. Den trötthet som uppstår i samband med stress är en signal på att du behöver återhämtning.

Det här kan trötthet också bero på: Trötthet kan bero på många olika saker. De flesta av oss känner trötthet när ljuset förändras. Du som upplever trötthet kan fråga dig själv: ”Brukar jag vara så här trött så här års?” Om du inte hittar någon förklaring till din trötthet är det viktigt att du får träffa en läkare. Trötthet kan också vara en signal på en fysisk sjukdom som till exempel cancer men även enklare åkommor som att en förkylning är på gång.

Därför är det så viktigt att du ger dig själv återhämtning

Både kropp och knopp behöver återhämtning för att vi ska må bra. Hela tiden matas vi med information och intryck som vår hjärna bearbetar. Vad som är lätt att glömma är att en kväll i soffan framför en tv-serie eller en snabb titt på exempelvis Instagram också stimulerar hjärnan. Kerstin Jeding menar att ”vi måste bli bättre på att göra ingenting mentalt.

” Det handlar om att klara oss utan inkommande stimulering som till exempel att klara av inte kolla mobilen samtidigt som man kissar eller att åka buss utan att spela spel i mobilen. Det kan räcka med en halvtimme där och fem minuter där för att vi ska få tid att återhämta oss.

”Man kan inte vara pigg hela tiden”

Kerstin Jeding menar att många av oss har en förväntan på oss själva om att inte vara så trötta.

– Man ska vara pigg hela tiden och sedan på kvällen ska man på något magiskt vis somna med en gång, som om vi skulle kunna upprätthålla en pigghet hela dagen och hela kvällen. Vi har börjat tolka en normal trötthet som någonting onormalt för att vi önskar att vi orkar mer. Vad är det som säger att man inte har lov att känna sig lite trött när man umgås med vänner eller går på en promenad? säger Kerstin Jeding.