Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Barn med diabetes som tar blodprov Bild: Mostphotos

”Vi fick ta blodprov 15 gånger per dag”

Diabetes typ 1 – Den okända sjukdomen

Carolina Josefssons dotter var bara 1 år och 9 månader när hon fick diabetes typ 1. I dag är hon 8 år och hela hennes liv påverkas av sjukdomen.
– Det är många som tror att vår dotter fått diabetes för att hon ätit för mycket godis. Men hon hade inte aldrig hunnit smaka på godis när hon fick sjukdomen, säger Carolina som i dag vill sprida kunskap om diabetes typ 1.

Publicerad 2017-10-09 | Agnes Loman

När Carolina Josefssons dotter fick diabetes typ 1 var de första känslorna chock, sorg och rädsla och förvirring.
– Vi förstod ingenting, hur hon kunde ha fått den här sjukdomen, vi trodde att den var mer ärftlig än vad den är och ingen i vår familj har den, berättar Carolina Josefsson.

För familjen började det med att deras äldsta dotter började dricka mycket, äta mindre och kissa mycket. När Carolina Josefsson började räkna hur mycket hon drack var siffran uppe i två liter.
– Det är ju så mycket som en vuxen dricker och hon var 1 år och nio månader så då bokade jag tid på vårdcentralen, säger hon.
Där fick dottern ganska snabbt diagnosen typ 1 diabetes och familjen blev inlagd på sjukhus. 

”Hennes liv ligger i våra händer”

På sjukhuset fick Carolina Josefsson och hennes sambo lära sig hur sjukdomen skulle skötas och en helt ny värld öppnade sig.

– Det var så mycket nytt vi skulle lära oss. Jag är väldigt nålrädd och plötsligt skulle jag sticka min dotter i fingret 10–15 gånger om dagen för att mäta hennes blodsocker, säger Carolina.

Blodsockret måste övervakas dygnet runt, obehandlad är sjukdomen livshotande och det kan gå fort. Lågt blodsocker kan göra att hon hamnar i koma och högt blodsocker kan tillsammans med förhöjda ketoner leda till blodsyraförgiftining som är ett livshotande tillstånd. Ketoner är syror som bildas i levern i samband med fettförbränning.
– Att ha barn är ju redan ett stort ansvar, men det här gör ju att vi verkligen har hennes liv i våra händer, berättar Carolina Josefsson. 

Möter mycket fördomar

Att leva med diabetes typ 1 är inte bara en kamp på grund av sjukdomen i sig, den okunskap som finns bidrar också till svårigheterna.
– En del tror att hon ätit för mycket godis, men hon hade knappt smakat godis när hon fick sjukdomen, berättar Carolina Josefsson.

Andra fördomar som familjen möter är att sjukdomen kommer växa bort eller botas med hjälp av olika dieter. För att göra livet lättare för sin dotter har Carolina och hennes sambo gjort sitt bästa för att informera lärare, elever och föräldrar om diabetes typ 1.
– Anledningen till att fördomarna finns är ju okunskap, säger Carolina.

Hittar stöd hos andra föräldrar

Så småningom kommer Carolinas dotter att kunna sköta sin diabetes själv men som åttaåring är det inte helt lätt. Förutom att mäta och hålla kolla på blodsockret så ska man tolka olika värden, väga mat, räkna kolhydrater och dosera insulinet rätt.
– Det är bara vi och min sambos föräldrar som kan hennes sjukdom, annars är det svårt att få hjälp och avlastning, berättar Carolina.

Hon och sambon har hittat mycket stöd och förståelse i en Facebook-grupp för föräldrar till barn med diabetes typ 1.
– Det är skönt att kunna få råd och ventilera sig med andra i samma situation, säger hon.
Carolina Josefsson är också engagerad i diabetesföreningen och hoppas på en förändring kring attityden av diabetes typ 1.
– Vårt största fokus är att sprida kunskap, skapa gemenskap för diabetiker och samla in pengar till forskning om sjukdomen. 

Del 1 – Det är diabetes, skillnaden mellan typ 1 och 2 diabetes

Del 2 – Diabetes den okända epidemin, intervju med diabetesläkaren