Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Avdelningen presenteras av Arla Arla logotyp
 

Lista: Det gömmer sig bakom vanliga E-numren

Många av våra tillsatser är helt naturliga ämnen

Visste du att neohesperidindihydrochalcon, liksom många E-ämnen, är en naturlig tillsats? Enligt dietisten Maria Nygårds är rädslan för E-nummer ofta överdriven.
– Bara för att det är ett E-nummer så är det inte farligt, det kan vara något som existerar naturligt.

Publicerad 2015-11-24 | Vardagspuls

Att en produkt innehåller E-ämnen betyder inte nödvändigtvis att det handlar om ingredienser som är kemiskt framställda. Många naturliga ingredienser, som rödbetsextrakt, har E-nummer. Men hur vet man vilket som är vilket?

Här kan du ladda ner E-nummerguiden

Här kan du ladda ner tillsats-appen

Enligt dietisten Maria Nygårds finns det många myter kring tillsatserna som finns i vår mat.
– Dels det här med att tillsatser är farligt. Vissa tillsatser finns naturligt. Bara för att det är ett E-nummer så är det inte farligt, det kan vara något som existerar naturligt. En annan myt är att tillsatser används på ett otillåtet sätt och att industrin får stoppa i vad som helst i maten, säger Maria Nygårds.

Vardagspuls har sammanställt en lista över vad som gömmer sig bakom våra vanligaste E-nummer – och några av de konstigaste ämnena.

Färgämnen (E 100-180)

För att återställa färgen på livsmedel efter bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel används färgämnen. De utvinns ur animaliska eller vegetabiliska produkter, framställs på syntetisk väg eller genom att kemiskt behandla naturliga ämnen.

  • Sockerkulör (E 150a) – ett av de mest använda färgämnena som framställs genom upphettning av socker.
  • Karotener (E 160a) – Förekommer naturligt i morötter, gröna bladgrönsaker, tomater, aprikoser och nypon. Karotenerna är provitamin A, vilket innebär att de kan omvandlas till vitamin A i kroppen.
  • Antocyaner (E 163) – Utvinns från olika växtdelar, grönsaker och ätliga frukter, som svarta vinbär, körsbär, hallon, vindruvor och blåbär.
  • Riboflavin (E 101) – detsamma som vitamin B2.

Konserveringsmedel (E 200-297, E 1105)

Vid kemisk konservering tillsätter man kemiska ämnen till livsmedel för att öka hållbarheten. Dessa konserveringsmedel hämmar tillväxt av mikroorganismer som bakterier, mögel- och jästsvampar.

  • Kaliumnitrit (E 249), Natriumnitrit (E 250) – Kan bildas av nitrat, som förekommer naturligt i bland annat rotfrukter och grönsaker. Får endast användas i form av nitritsalt, en blandning av nitrit och koksalt, till charkuterivaror.
  • Kaliumnitrat (E 252) – Förekommer naturligt i växter. Kallas även för salpeter.

Antioxidationsmedel (E 300-385, E 586)

Används för att hindra fett från att härskna och missfärgning hosfruktbaserade produkter. De medverkar också till att lättförstörbara vitaminer, som vitamin A, D, E och B2 (riboflavin), bevaras bättre.

  • Askorbinsyra (E 300) – Askorbinsyra finns naturligt i de flesta färska frukter och grönsaker – mest i mogen paprika, svarta vinbär, kiwi och citrusfrukter.
  • Citronsyra (E 330) – Förekommer naturligt i många födoämnen, som frukter och bär, och bildas naturligt i människokroppen.
  • Propylgallat (E 310) – Framställs syntetiskt. Får bl a användas till potatismospulver, tuggummi, förkokta spannmålsprodukter, kakmix, torkade köttprodukter, soppulver, smakpreparat, såser, dressing, matoljor, kosttillskott och vissa snacks.

Sötningsmedel (E 420-421, E 950-968)

Det säger sig självt – sötningsmedel gör livsmedel sötare.

  • Sorbitol (E 420) – Ett sockeralkohol. Vanligt förekommande i naturen i till exempel äpplen, päron, plommon, körsbär och rönnbär.
  • Xylitol (E 967) – Även kallat björksocker. Sockeralkohol som framställs ur sockerarten xylos. Är ungefär lika sött som vanligt socker.
  • Sackarin (E 954) – Syntetiskt, icke energigivande. Är cirka 400 gånger sötare än vanligt socker.
  • Neohesperidindihydrochalcon (E 959) – Framställs ur ett ämne som finns naturligt i citrusskal.

Syror, baser och salter (E 500-530)

Syror används för att öka surheten hos en produkt och kallas därför surhetsreglerande.

Baserna är syrornas motsats och smakar en aning tvålaktigt eller lutaktigt. Det mest använda saltet i livsmedelssammanhang är vanligt koksalt. Dess kemiska namn är natriumklorid (NaCl) och det bildas när saltsyra och natriumhydroxid neutraliserar varandra.

Källa: Livsmedelsverket

Undrar du över ett annat E-nummer?

Livsmedelsverkets hemsida finns en smart funktion för att söka på specifika E-nummer som du hittar i innehållsförteckningen.