Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Avdelningen presenteras av Arla Arla logotyp
Nostalgimat Bild: Arla Köket/Johnér

Från Radiokaka till sushi och surdegsbröd

Mattrender från 1950-talet fram till idag

Vilken rätt förknippar du med din barndom? Flygande Jakob, inlagda päron med After Eight eller kanske ost- och skinkpaj? Häng med på en nostalgitripp med svenska mattrender från 1950-talet fram till idag.

Publicerad 2016-03-24 | Vardagspuls
1950-talet

1950-talet är, åtminstone i borgerliga miljöer, hemmafruns decennium. Det ska bjudas på rätt mat och dukas på rätt sätt vid olika bjudningar som bridgelunch, födelsedagsmiddag och namnsdagskaffe.
I slutet av 1950-talet och under 1960-talet uppmanas man att använda fler hel- och halvfabrikat. I och med att fler kvinnor börjar jobba har man inte längre tid att stå i köket i samma utsträckning. Djupfrysta varor, färdiginlagda gurkor, pulverprodukter och snabbköp gör entré på matmarknaden. "Låt oss lägga in så kan du lägga av" löd en slogan från Felix som var ett av de företag som började sälja pulvermos och färdigkonserverad ättiksgurka vid den här tiden. Övrig kuriosa: Coca-Cola lanserades i Sverige 1953.

Trendigt på 1950-talet:
Pulvermos och ättiksgurka
Sandwich
Sagosoppa
Radiokaka

1960-talet

Eftersom Sverige upplever en högkonjunktur börjar många svenskar att resa och som en följd upptäcker man andra sorters matlagning och matinfluenser. Den svenska husmanskosten får med andra ord stryk av nya rätter från fram för allt Frankrike men även Italien. Den amerikanska matlagningen och levnadssättet är också en inspirationskälla. A la carte blir trendigt och stora kockar som Tore Vretman börjar synas i media. I Stockholm öppnar de första pizzeriorna och hamburgaren blir populär. På Hamburgerbörs i Stockholm kostar piggvar på planka, i december 1968, 20 kronor.

Trendigt på 1960-talet:
Ost- och skinkpaj
Coq au vin (tupp i vin)
Landgång

1970-talet

På 1970-talet spelar frukt en central roll i matlagningen. Det var särskilt den exotiska frukten som erövrade kötträtter, efterrätter, pizzor och drycker. Under 1970-talet blev det populärt att blanda olika matlagningsstilar, så kallade cross-overs och Sveriges första McDonald’s öppnade 1973. En halv avokado med lite räkor i kunde vara en exklusiv förrätt och mat som fondue, Hawaiikassler och Flygande Jakob var riktiga paradrätter. Andra populära tilltugg var glassdrinkar och varma mackor.

Trendigt på 1970-talet:
Flygande Jakob
Fondue
Smörgåstårta

1980-talet

Under 1980-talet får nya matkulturer fäste. Thaimat, sushi och kinesiskt börjar komma och den supertrendiga wokpannan hittar in i svenska hem. Under den här perioden började mikrovågsugnen användas på allvar. När det skulle vara riktigt fint dukades det fram en räkcocktail med vitt vin. En klassisk 1980-talsefterrätt var inlagda päron med smält After Eight-choklad. Cheesecake slog också igenom som efterrätt på 1980-talet.

Trendiga rätter på 1980-talet:
Wok
Rostbiff med potatissallad
Inlagda päron med After eight

1990-talet

Under 1990-talet ska man gärna vara allmänbildad och kunna mycket om mat. Detta decennium är utan tvivel tv-kockarnas och kokböckernas. Kockar och tv-profiler som Tina Nordström och Jamie Oliver slår igenom stort. Restaurangerna frodas och varje stad har numera en egen sushi-restaurang. 1990-talets trendigaste rätt är ändå den svenska varianten av mexikanska tacos. En populär cross over-rätt blev den svenska innovationen tacopaj.

Trendigt på 1990-talet:
Tacopaj och tacos i olika former
Sushi
Caffe Latte

2000-talet

Nu börjar färdigmat och snabb matlagning ifrågasättas och många börjar intressera sig för vad maten egentligen innehåller. Närodlat, rättvist, ekologiskt och småskaligt blev på modet. En stor trend är att gå tillbaka till sina rötter och att ifrågasätta vad svensk mat egentligen innebär. "Den hemlige kocken" Mats Erik Nilsson är en av de mest tongivande personerna inom detta. Under 2000-talet startar många stora matbloggar och i storstäderna börjar många föräldralediga män att baka surdegsbröd i stor skala.

Trendigt på 2000-talet:
Långsamt matlagande och surdegsbröd
Syltning och saftning
Quinoa

Källor: Svt, Dagens nyheter och Arla