Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Avdelningen presenteras av Arla Arla logotyp
Så minskar du ditt matsvinn Bild: Most Photos

Så minskar du ditt matsvinn

I Sverige slängs väldigt mycket mat, något som varken är bra för miljön eller för din plånbok.
Här tipsar kocken Ulrika Brydling om hur du kan tänka för att bidra till ett minskat matsvinn!

Publicerad 2018-02-12 | Senast ändrad 2018-04-05 | Vardagspuls

Självklart ska man slänga skämd köttfärs, ruttna ägg och mögliga brödkanter, men faktum är att mycket av den mat som vi slänger hade vi kunnat äta upp.

Kocken Ulrika Brydling är mycket engagerad i miljö och hållbarhetsfrågor, och har jobbat med många restauranger och offentliga kök för att hjälpa dem att minska sitt matsvinn. Hon har även varit engagerad i flera projekt där man lagat mat på råvaror som slängts från matbutiker.

Men tvärtemot vad man kan tro så är det varken restauranger eller mataffärer som slänger mest mat, utan de största bovarna är de enskilda hushållen. 2014 gjordes en kartläggning som visade att varje enskild person i Sverige slänger i genomsnitt 74 kilo mat om året.

– Det kan kännas som att det lilla jag gör inte spelar någon roll, men det är precis vad det gör. Det spelar jättestor roll för miljön. Om alla i Sverige skulle minska sitt matsvinn blir det en enorm skillnad, säger Ulrika.

Börja redan i mataffären

Vad kan man då göra, som enskild person, för att inte slänga så mycket mat?

Ulrika har ett par enkla tips för hur man kan tänka. Och enligt henne gör du som allra störst skillnad redan i mataffären.

– Köp inte mer mat än vad du behöver. Många affärer har specialerbjudanden på stora förpackningar, eller lockpriser av typen ”köp tre betala för två”, och då är det lätt att köpa för mycket. Behöver du bara en gurka – köp bara en gurka!

Istället vill Ulrika slå ett slag för planering, att skriva veckomenyer och matlistor och sedan bara köpa det som står på listan. Att impulsköpa något som är billigt i affären slutar ofta med att blir liggandes i kylen och inte äts upp.

– Försök att vara betänksam när du står där i butiken. Det är svårt, man överöses av en massa härlig information. Men försök stå emot!

 

Kocken Ulrika Brydling.

Ät upp allt du köper

Att planera sina matinköp är något som alla kockar får lära sig, och i ett restaurangkök jobbar man mycket med att se till att alla råvaror som köps in används på ett eller annat sätt. Det är en ekonomisk nödvändighet för att få verksamheten att gå runt, men har ju också stora fördelar för miljön.

Ulrika Brydling tycker att man även som privatperson ska försöka tänka på samma sätt. Om du till exempel vill köpa fänkål för en viss maträtt du är sugen på att laga, leta då upp en annan rätt med fänkål som du lagar någon dag efteråt. Annars riskerar du att det blir en liten bit kvar i kylen, som ligger där till den blir dålig och måste slängas.

– Ett annat sätt att komma runt det här med att det ligger små snuttar och bitar av olika råvaror i kylen är att bestämma en dag i veckan då du lagar restmat. Ta fram det du har i kylen och utgå från det! Kanske kan det bli en soppa, en gryta eller en pastasås? Omelett är en annan bra restmaträtt som du nästan alltid kan svänga ihop, säger Ulrika.

Lukta och smaka på maten

Det absolut viktigaste att tänka på är enligt Ulrika, att inte stirra sig blind på ”bäst-före-datum”.

– De allra flesta livsmedel håller mycket längre än datumet som står på. Framförallt om de förvaras i en kyl som är tillräckligt kall, säger Ulrika.

Hon tycker att man istället för att titta på datumet ska smaka, lukta och titta på maten, för att på så sätt avgöra om den går att äta eller inte.

 Vissa livsmedel ska man dock vara lite extra försiktig med, som till exempel färs.

– Den ska du kanske inte smaka på rå, men doftar den bra kan du alltid göra ett litet stekprov. Smakar det bra är det okej att äta, men smakar den surt eller konstigt bör du slänga färsen.

Tänk i portioner

Något som nog de flesta av oss känner igen är den där sista potatisen eller skrapet i botten på grytan som blir kvar efter en middag. Det är så lätt att det bara åker rakt ner i soppåsen – eller glöms bort i en liten burk längst in i kylen.

Hur ska man då tänka för att undvika att slänga färdiglagad mat?

– Ett knep är att alltid tänka i portioner när du lagar mat, hellre laga lite mer från början så att det som blir över räcker till en hel portion. Då har du till exempel till en matlåda nästa dag, tipsar Ulrika.

Ett annat knep, något som alla förskolebarn redan kan, är så klart att inte ta för sig mer mat på tallriken än man orkar äta upp. Mat som en gång hamnat på en tallrik kan man inte spara, det är Ulrika noga med. Men att däremot ta vara på de rester som blir, och tänka ut smarta sätt att återanvända dem, är något som hon tror att vi absolut kan bli bättre på.

– Hemma hos oss är det ofta tacofredag, och det känner nog alla till att det gärna blir en hel del små rester kvar efter en sådan middag, lite köttfärs, några majskorn, tomatskivor, riven ost. Men jag gör alltid en slags chiligryta nästa dag, då åker alla tacorester ner i den och så har vi middag en dag till!  

Här är Ulrika Brydlings 7 bästa tips för hur du du kan tänka i vardagen för att minska ditt eget matsvinn:

  1. Planera matinköpen noga. Köp inte mer än du behöver, och försök tänk ut en veckomatlista där du får användning för allt du handlar.

  2. Stirra dig inte blind på ”bäst-före-datumet”. Titta, lukta och smaka på maten för att avgöra om den går att äta.

  3. Ha inte för varmt i kylen. +4 grader är bra, då håller kött och mejeriprodukter länge.

  4. Bestäm en dag i veckan då du lagar restmat.

  5. Se till att alltid ha basingredienser som lök, ägg och ost hemma. Då kan du enkelt svänga ihop en omelett, en gratäng eller en gryta på det som finns i kylen.

  6. Spara grönsaksrens, potatisskal och lökskal och koka en god grönsaksbuljong.

  7. Släng inte räkskalen utan koka buljong på dem till en god skaldjurssoppa.

 

Arla.se finns ännu fler smarta tips och idéer för hur du kan minska ditt matsvinn.

Källa: Naturvårdsverket