Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

träning övningar stretch Bild: Johnér

Har du gått på de vanliga träningsmyterna?

Ny forskning: Stretching kan till och med försämra din träning

Man bränner mer fett av att promenera än att jogga och man får mindre träningsvärk om man stretchar. Eller? Här reder vi ut 10 vanliga träningsmyter med hjälp av idrottsfysiolog Mikael Mattsson och näringsfysiolog Anki Sundin.

Publicerad 2016-03-06 | Senast ändrad 2017-01-18 | Vardagspuls

Träningsmyterna är många – och det är en snårig djungel av halvsanningar att ta sig igenom. Men Mikael Mattsson som är idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har koll på de senaste rönen. I Vetenskapens värld tar han död på några vanliga myter.

  1. Man får mindre träningsvärk av att stretcha – Falskt
    – Om man stretchar före en träning, så kan man till och med bli sämre. Ingen som tävlar i höjdhopp till exempel skulle stretcha före tävlingen, eftersom muskeln då skulle bli sämre att hoppa då. Det finns heller ingenting som tyder på att stretchig skulle hjälpa mot träningsvärk eller skador. Det verkar heller inte finnas några bevis för att effekten efter stretchning håller i sig.
  2. Lågintensiv träning bränner mer fett än högintensiv som mest bränner kolhydrater/glukos/glykogen – Falskt
    – Det är inte bara vad du bränner under själva träningspasset som spelar roll, utan vad du bränner resten av dygnet. Kort pass gör av med lite energi under tiden, men man bränner mer efteråt. Så det spelar ingen roll om du tränar kort och intensivt eller lite långsammare och längre för hur mycket kalorier du gör av med.
  3. Man bygger muskler lättare om man äter proteiner och kolhydrater inom en timma efter träning – Falskt
    – Man klarar sig ofta utmärkt på den vanliga maten när man kommer hem. Det ger ingen bättre effekt för att man sätter i sig protein och kolhydrater direkt efter träning. Däremot har elitidrottare som tränar flera gånger per dag nytta av att snabbt äta något efter varje träningspass.
  4. Det kan vara extra bra att träna med träningsvärk – Sant
    Det går alldeles utmärkt att träna flera dagar i rad. Träna med träningsvärk kan vara extra bra, säger Mikael Matsson till Vetenskapens värld. Han menar att effekten av att träna även dagen efter istället för att inte träna alls kan vara bättre. Det finns ofta inget självändamål med att ha en vilodag om du inte kört på extremt hårt. Men lätt träning är oftast bättre än ingen träning alls.
  5. Man bränner inte fett förrän efter 40 minuter in i passet – Falskt
    Fettförbränningen ökar direkt. Men självklart, ju längre passet håller på, desto mer energi förbrukar man. Tränar man en timme blir energiåtgången (och därmed fettförbränningen) högre än om man tränar i 10 minuter, förutsatt att man jämför samma intensitet i träningen, säger näringsfysiologen Anki Sundin till Vardagspuls.
  6. Man ska inte köra för mycket magövningar, för då gör musklerna att man ser tjock ut – Falskt
    Det är oerhört svårt att få så stora magmuskler.
  7. Man ska aldrig köra knäböj under 90 graders vinkel, för det är skadligt för knäna – Falskt
    De individuella förutsättningarna avgör vad man klarar av och inte
  8. Man ska aldrig låta knäna komma utanför tårna när man kör knäböj – Falskt – Även här styr de individuella förutsättningarna.
  9. Det är skadligt för barn att styrketräna – de kan stanna i växten – Falskt
    Det här är en av de mest seglivade myterna vi har inom träningsfysiologi. Det finns ingen sanning i detta påstående. Barn ska träna – såväl organiserad idrott som fotboll som att hoppa hopprep och klättra i träd på rasten.
  10. Man måste dricka mer än törsten signalerar för att inte bli uttorkad – Falskt
    För den vanliga motionären räcker det utmärkt att dricka när man känner sig törstig.

MER:
De vanligaste matmyterna

Din pulsklocka mäter fel