Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

pulsklocka Bild: Johnér

Därför kan du gå upp i vikt på grund av din pulsklocka

Så fel kan ditt aktivitetsarmband räkna

Allt fler använder sig av pulsklockor och aktivitetsarmband för att mäta förbränning och aktivitet. Men nu visar forskning att armbanden ofta mäter fel. I vissa fall med så mycket som 50 procent över- eller underskattning enligt Mikael Mattsson som är doktor i medicinsk vetenskap och som ligger bakom studien.

Publicerad 2016-02-18 | Senast ändrad 2017-01-18 | Vardagspuls

De ska kunna räkna ut vår puls, hur många steg vi tar, hur mycket vi sover, hur mycket energi vi gör av med – och de blev till och med årets julklapp 2014. Men hur mycket kan man egentligen lita på sitt aktivitetsarmband? Enligt en undersökning vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm misslyckas ofta armbanden med att räkna ut hur många kalorier man gör av med.  
– I vissa fall är det så mycket som 50 procents över- eller underskattning, säger Mikael Mattsson, doktor i medicinsk vetenskap vid GIH i Stockholm, till Vetenskapens värld

Och det här kan få följer enligt Mikael Mattsson. Han säger till Vetenskapens värld att folk som litar för mycket på sina mätare äter mer än de borde eftersom att armbandet visar mellan 20 och 50 procents mer förbrukning än vad som egentligen stämmer.

Så funkar mätaren

Mätaren räknar först ut pulsen hos användaren. Utifrån det resultatet räknar armbandet sen ut energiförbrukningen med hjälp av en beräkningsmodell. Men det görs inte genom att mäta elektriska signaler som i labbmiljö. De flesta tillverkare har valt att mäta pulsen i handleden med hjälp av ljus, skriver Vetenskapens värld.
– Armbandet skickar in en viss våglängd av ljus och sen så mäter det hur mycket som studsar tillbaka, säger Mikael Mattsson. 

Men den här tekniken är känslig, exempelvis i situationer där man rör sig mycket eller befinner sig i miljöer där ljuset varierar stort. Och i extrema situationer när pulsen är väldigt hög eller väldigt låg, kan armbanden missa flera slag och resultaten bli helt felaktiga.

Inte individanpassade

Det stora problemet med energiberäkningen beror enligt Mikael Mattsson bland annat på att det inte går att använda slutgiltiga värden för hur mycket energi varje enskild person gör av med. Bland annat spelar ålder, livsstil och kroppstyp in.
– I teorin är det superbra. Man har specifika våglängder av ljus som reflekteras av pulsen i armen. Men i praktiken är felkällan för själva pulsmätningen mellan fem och upp till tjugo procents fel, säger han till Vetenskapens värld.

Kan hjälpa läkaren

Men Mikael Mattsson anser ändå att aktivitetsarmbanden kan vara bra i flera avseenden om man inte litar allt för blint på dem. Han menar att armbanden blir allt bättre och att mätarnas resultat skulle kunna vara en indikation på hur en person lever och hjälpa läkare i jakten på rätt behandling för patienten. Exempelvis kanske personen tränar aktivt men inte är tillräckligt aktiv i vardagen. Då kan läkaren kanske lättare sätta in rätt behandlingsmetod.