Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

spinning Bild: Johnér

Träningen hjälpte mot Stellans depression

”Händer ungefär samma sak i hjärnan när man tränar som när man tar antidepressiva”

Att träning kan lindra depression är Stellan Sverne, 42, ett levande bevis på. Efter att ha varit deprimerad i ett par år anmälde han sig till ett forskningsprojekt om träning och depression. Han hamnade i den grupp som skulle träna tre gånger i veckan. I dag kan han tacka sin lyckliga stjärna för det.
– Jag är skitglad att jag anmälde mig. Jag har fått så mycket positiv feedback från kroppen.

Publicerad 2016-05-27 | Senast ändrad 2017-01-19 | Vardagspuls

Det var hösten 2010 som depressionen kom smygandes. Det stressiga konsultjobbet varvades med det ännu mer hektiska familjelivet. 
– Det var stress i hela vardagen. Det var upp klockan sex på morgonen för att lämna barn på dagis och skola, iväg till jobbet på andra sidan stan, hinna jobba åtta timmar och hela tiden prestera – både i arbetslivet och familjelivet. Jag var oftast borta över 10 timmar per dag från familjen, säger Stellan Sverne.

Till slut stängde han av. Helt. Även från sina barn.
– Jag flydde från familjen, in i mig själv. Jag låg och sov mycket på dagarna. När ungarna började klänga på en så skrek jag på dem så att jag kunde få vara själv igen, säger han och berättar hur han inte orkade med någonting.
– Det blev betydligt tyngre belastning för min fru som fick göra allt hushållsarbete. Jag blev helt utmattad bara av att plocka ur diskmaskinen och var tvungen att gå och lägga mig efter det.

Inget hjälpte

Efter ett tag förstod han att han behövde hjälp. Han testade flera olika sorters antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi, KBT – men ingenting funkade.

Sommaren 2013 såg han en efterlysning i tidningen där de sökte testpersoner till ett forskningsprojekt mot depression. Efter en del övertalning från omgivningen anmälde han sitt intresse. Något han alltså först var rätt skeptisk till. Stellan hamnade i just den grupp han inte ville hamna i – den som skulle träna tre medeljympapass i veckan. Och första passen var ett rent helvete berättar han.
– Jag trodde på riktigt att jag skulle dö första passet.

Men han gav sig ändå inte. Några veckor in i projektet började han känna sig mycket piggare, gladare och starkare. Han sov bättre och relationen till familjen började långsamt bli bättre igen. 
– Träningen gjorde mig så mycket starkare och jag fick så mycket positiv feedback ifrån kroppen, säger han och berättar hur också hjärnan mår bra av den fysiska ansträngningen. 
– Man blir mer aktiv i tänkandet. Tankarna får mer glöd i sig, mer substans och det blir lättare att driva sig framåt. Är kroppen glad så är man mer glad i själen och huvudet.

Projektet pågick i nästan fyra månader och redan samma höst utbildade han sig till gruppträningsinstruktör.
– Jag är skitglad att jag accepterade att vara med. Det gav ju väldigt mycket.

Träningen bygger upp skyddande skal runt DNA

Och att motion är ett utmärkt substitut till antidepressiva tabletter i många fall finns det många studier som bekräftar.
– Det händer ungefär samma saker i hjärnan när man tränar som när man tar antidepressiva medel, säger Yvonne Forsell, som är professor i folkhälsovetenskap, till tidningen Friskispressen.

Hon är forskningsansvarig för den studie som Stellan Sverne deltog i och hon menar att träning kan ha en skyddande effekt på så kallad genetisk sårbarhet. Det innebär att den som är genetisk sårbar har större risk att drabbas av depression efter något trauma i livet – i Stellan Svernes fall var det mycket stress på jobbet och i familjen som utlöste depressionen.

Yvonne Forsell jämför genetisk sårbarhet med ett skyddande skal som sitter runtomkring vårt DNA.
– En traumatisk upplevelse kan göra att det här skalet försvinner och en depression utvecklas, säger hon till tidningen.

Men det fina i kråksången är att det här skalet kan byggas på igen – med hjälp av träning.

En kick att leda pass och peppa andra

I dag kan inte Stellan Sverne träna så mycket som han skulle vilja då sviter efter ett diskbråck sätter stopp för det – något han också känner av psykiskt. Men målet är att komma tillbaka till samma form som efter forskningsstudien, och att fortsätta som gruppträningsinstruktör.
– Jag mår sämre nu än när jag tränade som mest. Min förhoppning är att kunna leda pass igen. Dels är det bra träning, men det är också en kick i sig – att jag kan få andra att må bättre!

Stellan tipsar – så lyckas du resa dig trots att livet känns motigt

  1. Först och främst: Att röra sig är en nyckelfaktor för att må bra. Det skapar naturliga ämnen i kroppen som hjälper till att skapa lyckosubstans i huvudet.
  2. Börja säga ja! Det spelar ingen roll vad det handlar om. Det viktiga är att få en förändring i vardagen. Som deprimerad tackar man oftast nej till det mesta och vem som helst förstår att sitsen man har som deprimerad inte är bra. Vilket ”ja” som helst hjälper då till att skapa förändring och stimulans i vardagen, man blir på så sätt mer aktiv.
  3. Försök att vara målmedveten men tänk inte för mycket, bara gör. 

Regassastudien

I den så kallade Regassastudien, där Stellan Sverne var en av testpersonerna, deltog nära 1000 personer mellan 18 och 67 år med mild till måttlig depression.

En tredjedel lottades till att träna tre gånger i veckan under tre månader, en tredjedel fick internetbaserad kognitiv terapi och resterande tredjedelen var en kontrollgrupp som alltså inte fick någon särskild skillnad jämfört med innan studien.

Träningsgruppen delades i sin tur upp i tre olika grupper där man tränade i olika nivåer: låg, mellan och intensiv.

Blodprover togs före, under och efter projektet för att se bland annat genetiska förändringar.