Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

träna för hjärnan Bild: Johnér

Ett års styrketräning kan göra din hjärna 2 år yngre

Demens kan förskjutas och tysta hjärnblödningar förhindras – med hjälp av styrketräning. Det här visar en ny kanadensisk undersökning.

Publicerad 2016-02-17 | Senast ändrad 2017-01-18 | Vardagspuls

Att träning är bra för både kroppen och knoppen i flera avseenden är sedan länge välkänt. Men att det faktiskt kan göra inte bara din kropp – utan även hjärna – yngre, kanske kan motivera fler grupper i samhället att gå till gymmet.

Tidigare har det gjorts flera studier som påvisar konditionsträningens effekt på hjärnan. Anledningen till att det är just konditionsträningen som det fokuserats på beror på att forskningen började med djurförsök och att det helt enkelt är lättare att få en råtta att springa i ett hjul än att lyfta vikter.

Det här förklarar den kanadensiska forskaren Teresa Liu- Ambrose för SVT:s Vetenskapens värld. Hon är en av de som ligger bakom en styrketränings-studie vid University of British Columbia i Kanada. I undersökningen fick ett hundratal kvinnor i 70-80-årsåldern, som alla hade ett förstadium till demens, träna två gånger i veckan. Halva gruppen fick göra lätta styrkeövningar och den andra gruppen fick göra rena konditionspass i form av promenader.

De två träningsgrupperna jämfördes sedan med en kontrollgrupp – där deltagarna bara hade fått göra olika stretchövningar. Under det halvår som experimentet pågick genomgick kvinnorna också regelbundna tester av hjärnkapaciteten. Trots att studien är relativt liten kunde forskarna tydligt se hur styrketräning påverkade de delar av hjärnan som sköter komplext tänkande – så kallad exekutiv förmåga. Den positiva effekten syntes även på det så kallade associativa minnet, där det gäller att till exempel para ihop ett ansikte med ett namn, skriver Vetenskapens värld. Forskarnas teori är att styrketräningen sätter fart på produktionen av ämnen som får hjärnans nervceller och blodkärl att växa bättre.
– Våra studier tyder på att man åtminstone kan skjuta upp demenssjukdomens utbrott genom att vara fysiskt aktiv, säger Teresa Liu- Ambrose till Vetenskapens värld och berättar att ett års styrketräning faktiskt kan göra hjärnan uppemot två år yngre.

Effekterna skiljer sig åt beroende på träning

Studien visade också på att konditionsträning har en annan effekt på hjärnan än vad styrketräning har. Vid konditionsträning förbättrades istället det så kallade episodiska minnet  som innebär förmågan att till exempel komma ihåg ord på en lista. Konditionsträning aktiverar andra hormonsystem än vid styrketräning  och ger därför andra effekter i hjärnan. Kontrollgruppen visade däremot inga förbättringar alls.

Kan förhindra tysta hjärnblödningar

Forskningen i Vancouver visade också att styrketräning även verkar kunna motverka så kallade tysta hjärnblödningar, som är vanliga hos folk från 40-ålsåldern och uppåt.
 Vi vet att den som råkar ut för sådana här skador löper större risk att utveckla demens i framtiden, och vi ser att styrketräning bromsar skadornas utbredning. Det här understryker verkligen styrketräningens betydelse när det gäller hjärnan, säger Teresa Liu-Ambrose till Vetenskapens värld.

Blodflödet i hjärnan ökar med 20 procent 

Anders Hansen som är överläkare i psykiatri säger till Vetenskapens värld att de positiva effekterna på hjärnan vid träning är många.
– Det händer ofantligt mycket hjärnan även hos yngre som rör sig, säger han och berättar att hjärnans blodflöde ökar med 20 procent vid fysisk ansträngning.
– Och på sikt bildas det också nya hjärnceller i den delen av hjärnan som heter hippocampus och kopplingen mellan olika delar i hjärnan stärks.

Han berättar också att studier har visat på att simultankapaciteten förbättras, att vi blir mer stresståliga och att kreativiteten ökar hos de som är fysiskt aktiva, något som han har pratat om i Vardagspuls tidigare.
– Och det verkar till och med som att intelligensen ökar.

Och det bästa av allt. Du behöver inte springa ett maraton för att få effekt.
– Hjärnan räknar all rörelse, varje steg vi tar. Men det ultimata verkar vara att springa tre gånger i veckan, helst minst 30 minuter.