Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Agneta i tårar efter hälsningen från Ghana

Supermodellen som bekämpar barnslaveri

Christina Wenngren har fötterna i två olika världar. Den ena i den ofta glammiga modellvärlden, den andra i Ghana där hon hjälper barnslavar till ett nytt liv.
– Barnen hade inga framtidsdrömmar och ville ingenting, berättar hon om sina första möten med barnen i Nima.

Publicerad 2015-12-09 | Vardagspuls

Christina Wenngren är en av initiativtagarna till Projekt Nima som bland annat arbetar för att bekämpa barnslaveri. Det hela började när hon läste statsvetenskap i Lund.
– Sen så hade jag utbytesstudier i Belgien och där hade jag en väldigt engagerad lärare som pratade om människohandel och jag hade inte riktigt hittat min grej. Men då kände jag att jag hittade den.


Efter det fick hon en biljett till ett ministermöte på EU i Bryssel.
– Så jag åkte dit och kände typ direkt att här vill jag vara. Det kändes så rätt. Men jag ville inte bli som de människorna jag mötte där, för många av dem hade inte träffat människor i människohandel. Då bestämde jag mig för att skriva min uppsats i ett land som var väldigt utsatt för människohandel och då blev det Ghana, för jag mötte ministern för kvinnors och barns rättigheter i Ghana. Då bestämde jag mig för att första tiden då ville jag bo i slummen.

Bodde i ett skjul

Det blev Nima där hon bosatte sig i ett skjul som hon fick av en man som heter Emanuel.
– Sen fick jag inte bo där längre för universitetet för de kunde inte garantera min säkerhet. När man bott där ett tag så var det som gjorde mig mest bestört så var det att när jag frågade barnen så hade de inga framtidsdrömmar och ville ingenting. Och det tyckte jag var så hemskt. Sen fick jag reda på att Emanuel som gav mig sitt skjul hade gått bort, han var bara 42 och hade en bakgrund som barnsoldat. Han hade ett sånt enormt hjärta, och han kunde göra så mycket för att skapa förändring och då tänkte jag att jag borde också kunna göra det. Och då började jag skapa projekt Nima och det här var 2011.

Svenska barn skänkte kläder och leksaker

Efter det åkte projkektet ut till skolor i Sverige och pratade med barn.
– Och då började vi prata om frågor som “vad tror ni skiljer oss åt”, “vad skiljer er från barnen i Ghana?” Och de sa massa saker men kunde inte se några likheter. Men sen hjälpte vi dem och sa att det finns ju mänskliga saker, glädje, sorg, förväntan, som gör oss lika. Sen började vi prata om vad vi kunde göra för att skapa förändring. Sen kom barnen tillbaka med kläder, leksaker och grejer som räckte till 600 barn och sen åkte vi ner och lämnade grejerna. 

Arbetet har inneburit glädje blandat med förtvivlan berättar Christina Wenngren.
– Mötena med slavägarna och de små slavarna tär psykiskt. Förhandlingarna är tuffa. Att lämna kvar ett barn som fått förtroende för en, det är obeskrivligt hemskt. Jag kan gråta i dagar efter en misslyckad förhandling. Slavägarna är fattiga, och har ofta själva varit barnslavar. Att enbart sticka till slavägaren 20 dollar för att köpa loss barnet, löser inga problem i längden. Därför erbjuder vi mikrolån under förutsättning att barnet släpps och ett avtal skrivs under om att inga fler slavar ska köpas in.

projekt nima

Om Projekt Nima

Projkektet baserat i Sverige och Ghana men är ingen traditionell välgörenhetsorganisation. Förutom att förebygga barnslaveri är ambitionen även att hjälpa till att bygga upp skolor och bibliotek i de mest utsatta områdena. Projekt Nima arbetar även för allas rätt att vara fria genom att aktivt förebygga människohandel och religiöst slaveri av barn.

Läs mer om projektet här